Driftsformen påverkade inte risken att dö i covid på äldreboenden

Först coronakommissionen: när den i fredags presenterade sitt andra delbetänkande, så hade en del av de idéburna aktörerna förhoppningar om att deras äldreboenden skulle framstå i bättre dager än de offentligt och de privat drivna.

Idéburna drabbades hårt

Altinget har läst den underlagsrapport till kommissionen, som fyra forskare från Göteborgs universitet – Rasmus Broms, Carl Dahlström, Jenna Najar och Marina Nistotskaya – hade tagit fram. Där framgår det att de icke-vinstdrivande aktörerna i stället drabbades hårdast i antal dödsfall av de tre driftsformerna offentlig-privat-idéburen.

Men de icke-vinstdrivande är i oproportionerligt hög grad är verksamma i storstäderna, där den allmänna smittspridningen var som störst. Så rensat för alla påverkande faktorer är slutsatsen fortfarande att driftsformen inte har haft någon inverkan på risken att dö i covid-19.

– Individer som har bott på äldreboenden har haft samma risk, oberoende av driftsform, bekräftar Carl Dahlström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet för Altinget.

– Men det är inget svar på den bredare frågan om vilken driftsform som är bäst. Den finns det all anledning att diskutera, men det var inte vår uppgift här, säger Dahlström.

Det finns fortfarande ingen klar definition av idéburna aktörer, utan den väntas i en proposition som ska komma under första halvan av 2022, enligt civilminister Lena Micko (S). Har det varit ett problem för er när ni skulle ta fram statistiken?

– Ja det har det. Vi har kastat nätet ganska brett och räknar exempelvis in ekonomiska föreningar, vilket väl var en öppen fråga om de skulle med. Men vi har lutat oss mot tidigare forskning.  

En annan intressant observation är att fler av de privata aktörerna hade sjuksköterskor anställda på plats på äldreboendet än i de andra driftsformerna?

– Det är rätt att de oftare är anställda ”på stället”. Däremot är det inte ett mått på själva sjukskötersketillgängligheten, för till exempel i de tre storstäderna finns det egna enheter med sjuksköterskor som har ansvar för de särskilda boendena. Ändå finns det en samvariation mellan att ha en anställd sjuksköterska på boendet och en lägre risk för dödlighet.

Vad beror det på?

– Det vet vi inte ännu. Vi kan se att det inte är närvaron i sig, utan just detta med att de är anställda på boendet. Det kan handla om organisationssättet eller om den informella ledarrollen, men det är svårt för oss att säga i nuläget. Samtidigt tycker jag också att man kan lägga till att de offentliga aktörerna har en lägre personalomsättning än de vinstdrivna. Så det verkar fungera bättre där.

Idéburna bäst i studie

Carl Dahlström har också tagit fram ett så kallat working paper tillsammans med Rasmus Broms och Marina Nistotskaya, där de har tittat på skillnader inom det som vanligtvis kallas privat äldreomsorg. Studien gäller inte hanteringen av covidpandemin och har inte använts i coronakommissionens delbetänkande.

– Även om bara ungefär 20 procent av den äldreomsorgen utförs av andra aktörer än de offentliga, så ville vi titta på skillnaderna inom den kategorin. Vi delade upp i riskkapital, börsnoterade, ej börsnoterade och icke-vinstdrivande verksamheter. I nästan alla utfallsvariabler så kommer de icke-vinstdrivande bäst ut, ibland tillsammans med de icke-börsnoterade bolagen.

Vilka faktorer undersökte ni?

– Vi tittade på variabler som personaltäthet, sjukskötersketäthet, andel av personal med adekvat utbildning och brukarnöjdhet. På alla punkterna sticker de icke-vinstdrivande ut i positiv bemärkelse. Den enda punkten där de börsnoterade bolagen kommer bättre ut var om man hade en uppdaterad vårdplan.