WWF: LRF missar poängen med skydd av natur i Sverige

REPLIK. LRF Skogsägarna ägnar sig åt sifferexercis om skyddet av natur för att peka på att Sverige skulle kunna ligga i topp inom EU och att vi uppfyllt våra internationella åtaganden. Men LRF missar själva poängen med skyddet, det vill säga bevarandet av biologisk mångfald. Det skriver tre representanter från WWF.  

Peter Westman
Biträdande generalsekreterare, WWF
Peter Roberntz
Senior skogsrådgivare, WWF 
Emelie Nilsson
Sakkunnig naturvårdspolicy, WWF


Krisen för den biologiska mångfalden är i paritet med klimatkrisen. Enligt Intergovernmental science-policy platform on biodiversity and ecosystem services (IPBES) senaste rapport riskerar viktiga ekosystem och runt en miljon djur- och växtarter att slås ut globalt, många inom de närmsta decennierna. Nästa år är ett avgörande år för biologisk mångfald då nya mål inom konventionen för biologisk mångfald (CBD) ska beslutas. Kraftfulla insatser behövs omgående för att vända den negativa trenden.

Stöd EU-kommissionens förslag

Att skydda naturen borde vara en självklarhet – för vi är beroende av naturen. Utan biologisk mångfald hotas vår matförsörjning, vår tillgång till rent vatten, vår ekonomi, hälsa och livskvalitet.

Det var med den insikten som EU-kommissionen häromveckan presenterade ett förslag till en ny EU-strategi för biologisk mångfald. I strategin föreslås bland annat att skydda 30 procent av både land- och havsområden, bindande mål för att återskapa viktiga naturmiljöer och ett ökat fokus på hållbart brukande.

EU-strategin har stor potential att innebära ett steg framåt. Nu behövs en kraftsamling även på nationell nivå för att säkerställa artrikedom och biologisk mångfald. WWF uppmanar därför Sverige att stödja EU-kommissionens förslag.

Måste kraftigt öka insatser

Men i stället för att vara en del av lösningen och driva på för skydd och hållbar förvaltning i detta krisläge verkar LRF vilja dra ner på ambitionsnivån. Det som LRF lyfter i sin debattartikel är också missvisande utifrån det övergripande målet att bevara biologisk mångfald. 

Magnus Kindbom menar att flera av de miljöer som är viktiga för biologisk mångfald har ökat med hänvisning till riksskogstaxeringen. Det finns naturligtvis positiva trender inom skogen under de senaste 30 åren, men sammantaget försämras livsvillkoren för många skogslevande arter. I den nya rödlistan har antalet arter som bedöms vara hotade ökat och nästan var femte art är rödlistad. Naturvårdsbiologisk forskning visar att Sverige inte kommer kunna bevara den biologiska mångfalden om vi inte kraftigt ökar insatserna för skydd, restaurering och hållbart brukande. 

Ojämnt fördelat skydd

LRF:s antydan att Sverige har gjort tillräckligt för att nå internationella åtaganden genom att jämföra med andra länders rapportering missar alltså själva målet. De bortser också från en avgörande del – skyddet måste vara representativt vilket innebär att det ska finnas tillräckligt skydd av olika naturtyper och geografisk spridning. I Sverige är skyddet mycket ojämnt fördelat, till exempel är en mycket liten skogsareal skyddad nedanför den fjällnära skogen. Att Sverige behöver skärpa sina insatser är tydligt då regeringen nyligen fått kritik från EU-kommissionen för sitt skydd av arter och natur. 

Beroende av biologisk mångfald

Vi vill ändå ge LRF rätt i att det behövs en ökad tydlighet om vad som ingår i olika länders rapportering och hur det kopplar an till målet att bevara biologisk mångfald. Men det innebär inte att Sverige ska gå ifrån sin ambition att nå detta mål på nationell nivå, vilket LRF:s argumentation antyder. 

Det är viktigt att Sverige i sin rapportering mot EU och CBD bygger på vetenskapliga bedömningar och följer de riktlinjer som finns för rapportering. Här anser vi att myndigheter har levt upp till detta och i stort visat på en kunskapsbaserad saklighet och integritet. 

Markägare har en viktig roll för att bevara biologisk mångfald. Samtidigt är skogs- och lantbruket beroende av biologisk mångfald och de tjänster som naturen ger. Det får inte glömmas bort. 

Forrige artikel Replik om returpapper: Regeringen borde analyserat konsekvenserna Replik om returpapper: Regeringen borde analyserat konsekvenserna Næste artikel Debatt: Infrastrukturens finansiering havererar i krisens fotspår Debatt: Infrastrukturens finansiering havererar i krisens fotspår
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Behovet av skoglig naturvård överdrivet!

    Jag tycker behovet av ytterligare åtgärder för att bevara mångfald i den svenska skogen överdrivs och att det inte finns något bra belägg för att behovet verkligen är så stort som en del förståsigpåare tycker. Exempelvis tror jag det nu finns fler arter i skogen än någonsin förr om man räknar på rimligaste sätt, men experterna döljer det med siffror. Rödlistan överdriver kraftigt det realiserade hotet mot arterna. Relativt få arter dör ut i Sverige och ingen skogsart som funnits i Sverige i förindustriell tid har dött ut globalt. Man kan inte förvänta sig att den allt kraftigare påverkan på jorden människan utöver skall gå helt spårlöst förbi. Visst skall mycket göras men nuvarande resurser räcker om de disponeras förnuftigt och om markägare inte uppfattar systemet som väldsamt byräkratiskt stelbent, toppstyrt och restriktivt. Det är därför naturligt att de sammanställer att Sveriges skenbart dåliga läge i internationella jämförelser troligen inte är så dåligt.

Frikostig kalkyl bakom gröna skatteväxlingen

Frikostig kalkyl bakom gröna skatteväxlingen

BUDGET. Löftet inom januariavtalet om att genomföra en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor har tagit ytterligare kliv framåt. Men delar av de 10,5 miljarderna som januaripartierna räknar in hänger löst.