Debatt

Vindkraften går i samma fälla som vattenkraften

Är det verkligen den norra delen av landet som ska bära Sverige på sina axlar? Vi vill öka trycket på politiken för att förändra beskattningsreglerna. Beskattningen ska ske där värdena uppstår, skriver styrelsen för Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV).

Beskattningen ska ske där värdena uppstår, då blir befolkningen mer positiv till utbyggnad av energiproduktion, skriver debattörerna.
Beskattningen ska ske där värdena uppstår, då blir befolkningen mer positiv till utbyggnad av energiproduktion, skriver debattörerna.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Ingvar Persson
Ordförande, Bollnäs
Anders Rosell
Förste vice ordförande, Orsa
Jonas Andersson
Andre vice ordförande, Ragunda
Sead Maglic
Ledamot, Boden
Sten-Åke Nilsson
Ledamot, Arjeplog
Veronika Håkansson
Ledamot, Storuman
Kjell-Åke Sjöström
Ledamot, Sollefteå
Torbjörn Karlsson
Ledamot, Ånge
Håkan Larsson
Ledamot, Krokom
Annelie Wallberg
Ledamot, Ljusdal
Björn Mårtensson
Ledamot, Ovanåker
Gunilla Berglund
Ledamot, Avesta
Alf Larsson
Ledamot, Torsby
Peter Åkerström
Ledamot, Hagfors

Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner har nu även tagit vindkraften under sina vingar. Vår förening heter nu Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV), ett något långt namn, men tills vi hittar ett bättre så får det vara så.

Vatten och vind kompletterar varandra på flera sätt och det är därifrån vi i framtiden kommer att finna merparten av vårt behov av elenergi. Miljövänliga och förnyelsebara energikällor som dock tyvärr också skapar debatt.

När vattenkraften byggdes ut under nästan hela 1900-talet skapades stora förändringar i många av våra älvdalar och vattensystem. Uppdämda skogs- och jordbruksmarker i ena änden av kraftverksdammarna, torrlagda älvfåror i den andra. Försämrat fiske, försämrad jakt, problem för rennäringen med mera. Bra för den allmänna nyttan, men ett problem för de som berörs.

Enorma summor försvunnit

Samtliga vattenkraftsanläggningar i riket har ett taxeringsvärde på totalt drygt 200 miljarder kronor. För närvarande med 0,5 procent i fastighetsskatt (1 miljard kronor per år), men under många år tidigare 2,8 procent (5,6 miljarder kronor per år). Fram till omkring 1985 gick fastighetsskatten till kommunerna, men sedan fattades beslut om att skatten skulle vara statlig och det är den fortfarande.

Vi får släppa till mark, vi får miljöer som för många är oerhört störande, utan att få mer ersättning än de sökbara bygdemedlen.

Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV)

Enorma summor pengar har försvunnit från kommuner och regioner sedan dess. Mer än 100 miljarder kronor i intäkter har ryckts undan från framför allt de sju nordligaste länen, som står för drygt 90 procent av svensk vattenkraft. I gengäld kan bygderna söka bygdemedel om cirka 125 miljoner kronor för hela Sverige, en struntsumma i sammanhanget. Som jämförelse kan noteras att en medelstor kommun med cirka 30 000 invånare omsätter cirka 2 miljarder kronor per år.

Kräver skälig ersättning

Vindkraften går nu i samma fälla som vattenkraften. Vi får släppa till mark, vi får miljöer som för många är oerhört störande, utan att få mer ersättning än de sökbara bygdemedlen.

FSV, som i dag har 32 kommuner och 2 regioner som medlemmar, kommer nu att profilera sig för att driva en förändring av skattesystemet även vad gäller vindkraften. Självklart ska de kommuner och regioner som släppt till och släpper till marker och miljöer för energiproduktion, som gynnar hela svenska folket, ha en skälig ersättning för detta. Beskattningen ska ske där värdena uppstår, då blir befolkningen mer positiv till utbyggnad av energiproduktion.

Var finns rättvisan?

De sju skogslänen har inte haft någon befolkningstillväxt på 40 år, medan övriga landet har ökat sin befolkning med 1,4 miljoner invånare på samma tid. Det har betytt att vi, cirka 1,7 miljoner invånare i skogslänen, får bära en allt tyngre skattebörda.

Vi har samma krav på oss som övriga Sverige att ha likvärdig utbildning, vård och omsorg, men skattetrycket har ökat trots skatteutjämningssystemet. Om vi i den norra landsänden hade lika beskattning som övriga Sverige på kommun och regionnivå, så skulle skattetrycket sjunka med drygt 11 miljarder per år.

Var finns logiken och rättvisan i detta? Är det verkligen vi som ska bära Sverige på våra axlar?


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00