"Vi vill se direktiv om mer hyggesfritt skogsbruk"

Martin Jentzen, skogsingenjör, expert på naturnära skogsbruk, Plockhugget AB
Annevi Sjöberg, miljöingenjör, Plockhugget AB
Erik Kullgren, skogsägare, Plockhugget AB

I somras brann minst 25 000 hektar skog ner i vårt land. Hettan, torkan och vindarna bidrog till katastrofens stora omfattning men vilket skogsbruk vi har spelar också roll. Under hösten har vi i stället sett hur en allvarlig storm fällt många träd.

Kalhyggesbruket blev dominerande i Sverige efter andra världskriget eftersom det ansågs rationellt men har i dag lett oss till en situation där den skogliga mångfalden är starkt hotad och vi står med trädplantager som är känsliga för både insekts- och svampangrepp, storm och brand.

Barr brinner bättre

Barr brinner bättre än löv, vilket gör risken för snabba bränder i trädens kronor större i renodlade barrskogar. Löv som fallit till marken brinner sämre än barr som fallit, vilket kan minska omfattningen av markbränder i blandade skogar. Skogar med löv ger också en skogsmark med mer gräs och örter som brinner sämre än ris och barr. Hur tätt träden står och vilken storlek det är på dem spelar också roll. I täta barrskogar där träden har grenar både nära mark och högre upp kan elden hitta mycket bränsle. En skog där marken kontinuerligt är täckt av en skuggande, varierad men inte alltför tät skog skulle däremot innebära minskade risker för att bränder får fart.

Såväl ständig trädbeväxning som variation i höjd på träden minskar också vindhastigheterna; kalhyggen innebär alltid risker för att omkringliggande träd börjar falla vid en storm. Renodlade granskogar är särskilt känsliga för storm eftersom granens rötter är relativt ytliga. Blandade bestånd klarar sig bättre. Som bonus ökar mångfalden och risken för insekts- och svampangrepp minskar, och med fler trädslag ökar dessutom skogsägaren sin långsiktiga produktionssäkerhet.

Mer hyggesfritt skogsbruk

Det är dags för Sverige att minska utrymmet för det konventionella skogsbruket till förmån för ett kalhyggesfritt, naturnära skogsbruk. Att bruka skog naturnära innebär att skogen får utvecklas och åldras mer naturligt vilket ger optimal anpassning till växtplatsen. De mest lämpade träden dominerar i tillväxtdynamiken och de mest vitala individerna hjälper varandra att ta för sig av ljus och näring genom olika former av samarbeten. Istället för schablonmässiga gallringar och uttag av klent virke när skogsbolagen föreslår det skördar man kontinuerligt större träd, ett och ett eller i små bestånd, företrädesvis när det betalar sig bra.

Inget svårt skifte

Att gå från konventionellt brukande till naturnära är inte svårt. Man utgår från den skog som växer på markerna men byter brukssätt och strategi för kommande åtgärder. Det stoppar inte bränder och stormar men minskar dess följdverkningar och kommer på sikt att förändra även en granplantage till en variationsrik och både ekonomiskt och ekologiskt mer uthållig skog.

Vi på Plockhugget menar att det är helt nödvändigt att de nuvarande politiska direktiven om mer hyggesfritt skogsbruk kraftigt förstärks, för klimatets, skogens och skogsbrukets skull.