Debatt

"Vi vet att minkfarmning bör avvecklas av djurskyddsskäl"

SLUTREPLIK. Enligt Svensk Minks Johan Dalén skulle den så kallade gårdsminken som föds upp på pälsdjursfarmer ha helt andra behov än dess vilda motsvarighet. Faktum är att det inte finns någon sådan underart som kan kallas gårdsmink, skriver Camilla Björkbom, Djurens rätt.

Foto: Foto: Kim Evert Olofsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Camilla Björkbom
förbundsordförande Djurens Rätt
 
Johan Dalén svarar Djurens Rätt att Svensk Mink håller sig till vetenskap kring gårdsminken. Med gårdsmink menar Dalén att den mink som föds upp på pälsdjursfarmer skulle ha helt andra behov än dess vilda motsvarighet. Faktum är att det inte finns något som kan kallas gårdsmink. Minkar i fångenskap härstammar från den amerikanska vilda minken, de tillhör alla fortfarande samma art och deras grundläggande behov och naturliga beteende är desamma. Minkar har avlats under väldigt kort tid och någon ”gårdsmink” kan därför inte betecknas som en underart till den amerikanska minken.

Striktare regler för andra rovdjur 

Domesticerade eller ej så är det värt att tänka på att vi inte tillåter den här sortens djurhållning för andra aktiva rovdjur, såsom katter eller illrar. Illrar som har domesticerats under längre tid än minkar och också är mårddjur måste hållas i burar mer än 19 gånger större än den bur som minkar får hållas i. Det är klart att den buren skulle vara onödigt stor om det inte fanns något för illern att göra där vilket har gjort att det också finns krav på berikningar som verkligen har ett syfte för illrarna.

Minkar får fortfarande hållas i små burar med någon enstaka berikning, som platsrör, bollar och pinnar. De leksakerna är inte nödvändigtvis av relevans för dem. Dessutom ska den berikningen bytas med jämna mellanrum enligt lagstiftningen. Vetenskapliga bevis på att den här typen av berikning ens hjälper saknas, enligt Vetenskapliga rådets rapport.

Olika berikningar har olika syfte vilket innebär att de rätt av inte kan bytas ut mot varandra. Till exempel ses både springhjul och vattenbad som berikande för minkar, men på olika sätt. Springhjul genom att de får röra sig och får utlopp för frustration (istället för att utföra stereotypa beteenden) och vattenbad genom att de får utlopp för undersökande födosöksbeteenden.

Vattenbad ökar välfärden 

Vattenbad är en viktig berikning vilket Vetenskapliga rådet också pekar på i sin rapport. En av deras slutsatser är att ”Badvatten till mink bedöms vara en positiv berikning, men inte vetenskapligt belagt som ett grundläggande beteendebehov”.

Till skillnad från Svensk Mink står Djurens Rätt enbart på djurens sida och tjänar inte pengar på att sälja deras pälsar. Vi överlåter till de som läser att bestämma vad som är mest trovärdigt.

Vi har aldrig hävdat att simning är ett grundläggande beteendebehov, det är däremot något som skulle öka välfärden avsevärt, vilket också påvisats i exempelvis en studie av Schwarzer m.fl. (2016).

Dalén hänvisar till en mening i Vetenskapliga rådets rapport utan att ta med slutet av den: ”En ökad burstorlek, som redan införts i den svenska lagstiftningen, har i tidigare forskning inte visat sig ge några förbättringar av minkens välfärd om den inte samtidigt åtföljs av berikningar och andra resurser som är viktiga för minken.” Precis som jag skrev i mitt första debattinlägg pratar vi om just utrymme i kombination med berikning som en viktig förbättring för minkarna, där just simvatten vore det som skulle göra en väsentlig skillnad.

Mer resurser per individ

Dalén tar även upp att det vore dåligt för ungdjuren att hållas isolerade, något som Djurens Rätt aldrig sagt vore bra. Jag påpekade inte att ungdjuren skulle hållas ensamma utan snarare att alla skulle få större utrymmen samt mer resurser per individ för att minska risken för bråk. De som bör hållas ensamma är de vuxna djuren vilket setts öka överlevnaden hos ungarna om mamman slipper sitta precis bredvid andra minkars burar, exempelvis med en tom bur emellan vilket görs i Danmark.

Svensk mink borde redovisa antalet minkfarmer 

Det är positivt att Svensk Mink är så öppna med att ta emot besökare. Det vore bra om de var lika öppna med att redovisa exempelvis hur många minkfarmer det egentligen finns och vilka kriterier som kontrolleras i omsorgsprogrammet Minkhälsan.  

Till skillnad från Svensk Mink står Djurens Rätt enbart på djurens sida och tjänar inte pengar på att sälja deras pälsar. Vi överlåter till dem som läser att bestämma vad som är mest trovärdigt.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten om djurvälfärden i minknäringen:

"Svensk minknäring är grundad på vetenskap"
Svensk minknäring utgår sedan decennier på vetenskap och praktisk erfarenhet om vad som är bäst för gårdsminken, skriver Svensk minknärings Johan Dalén i ett svar till Djurens rätt.

"Minkhållning bör baseras på vetenskap"
Återigen är Sveriges pälsdjursfarmning under utredning för att se om djurskyddsnivån verkligen håller måttet. Men egentligen vet vi redan att minkfarmningen behöver en genomgående förändring, skriver Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.


Nämnda personer

Camilla Björkbom

Politisk rådgivare Eurogroup for animals
Fil. mag i socialvetenskap (Umeå uni., 2006)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00