"Vi har förtroende för länsstyrelsernas arbete"

DEBATT. Det pågår inte alls någon häxjakt på små damm- och vattenkraftägare. Länsstyrelsernas tillsyn av miljöskadliga vattenverksamheter är i själva verket ett jobb som de under många år har försummat, skriver Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, Sportfiskarnas Anders Karlsson och Älvräddarnas Christer Borg i en replik till Ola Johansson och Annika Qarlsson (C).

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Anders Karlsson, generalsekreterare Sportfiskarna
Christer Borg, ordförande Älvräddarnas Samorganisation

Enligt riksdagsledamöterna Ola Johansson och Annika Qarlsson (C) bedriver länsstyrelser och Kammarkollegiet en häxjakt på små damm- och vattenkraftägare. Men faktum är att länsstyrelserna bara gör det jobb de under många år försummat, bedriver tillsyn på miljöskadliga vattenverksamheter för att se till att de efterlever miljöbalkens krav på miljöhänsyn. Det gör de allra flesta dammar och vattenkraftverk tyvärr inte i dag eftersom de inte tillgodoser fiskars behov av att röra sig upp och nerför vattendrag och periodvis torrlägger vattendrag. Dammar och vattenkraftverk är den enskilt största anledningen till att vi inte når våra nationella miljömål för levande sjöar och vattendrag.

Med andra ord är debattörernas åsikt att Sverige överimplementerar vattendirektivet långt från sanningen. Tvärtom har EU-kommissionen återkommande påtalat stora brister i den svenska implementeringen, inte minst när det gäller hur vattenkraften hanterats eller snarare inte hanterats alls.

Rättsläget har klarnat

Anledningen till att länsstyrelserna nu äntligen bedriver tillsyn på vissa vattenverksamheter är att rättsläget för cirka 540 av de 1000 allra minsta småskaliga vattenkraftverken har klarnat. Mark- och miljööverdomstolen har slagit fast att urminnes hävd, till exempel en målning av en gammal kvarn på en adelssköld från något slott eller herrgård, eller privilegiebrev från 1600- talet, inte är ett tillstånd i miljöbalkens mening. Med andra ord drivs dessa kraftverk för närvarande utan tillstånd och länsstyrelsen är därför skyldiga att förelägga ägarna att inkomma med en ansökan om tillstånd. Vi är glada att länsstyrelserna sköter den uppgift som de är ålagda av regeringen att göra, det borde riksdagen också vara.

Många kraftverk är olönsamma

Vi ställer oss också frågande till vad de båda debattörerna och riksdagen vill med sitt krav på förenklad prövning för småskaliga verksamheter. Vill de att tillståndsprövningen inte ska inkludera miljökonsekvensbeskrivningar, att prövningen inte ska ske i domstol, att det allmänna fortsatt ska betala för kostnaderna? Hur man än vrider på detta så kommer en prövning att kosta pengar. Och tyvärr är kostnaden för de flesta av de som saknar tillstånd inte ekonomiskt försvarlig. Framförallt eftersom de producerar så lite el att de inte gör någon vinst att tala om. Kan en verksamhet inte bära kostnaden av nödvändiga miljöanpassningar bör den stängas.

I fallet med de 1000 minsta vattenkraftverken som sammantaget bidrar med cirka en kvarts procent av Sveriges el och många tusen funktionslösa dammar handlar det ofta om att riva ut dammkroppen. Detta är både ett sätt att gynna biologisk mångfald i det livgivande rinnande vattnet, och att slippa framtida kostnader och för dammsäkerhet och underhåll.

Fonden måste på plats

Undertecknande är givetvis inte okänsliga för den svåra ekonomiska situation som många ägare av dammar nu står inför. Därför anser vi att politikerna måste ställa krav på att vattenkraftbranschen å det snaraste bildar den fond för solidarisk finansiering av processer, utrivning av dammar, och miljöanpassningar som den har aviserat och som energiöverenskommelsen krävt. I nuläget saknas incitament för att branschen ska skynda på arbetet med fonden.

Vi är övertygade om att de allra flesta ägare av dammar och kraftverk vill ha moderna miljötillstånd med rättskraft och bra miljöanpassningar och att problemet i mångt och mycket bottnar i finansieringsfrågan. Kan den lösas och vi dessutom får en ny lagstiftning som driver på åtgärdstakten och säkerställer ett effektivt och rättssäkert prövningsförfarande, så kommer situationen att lösa sig.

Vi litar på länsstyrelserna

Vår önskan är att riksdagens ledamöter både har förtroende för våra regionala myndigheter och det viktiga arbete de utför och för att miljöbalken på ett bra sätt kommer att kunna väga enskildas intressen mot miljöintressen även framledes. Det har vi.

Forrige artikel Debatt: Debatt: "Myndigheternas häxjakt kan få förödande följder" Næste artikel Debatt: Debatt: "Modernisera strandskyddet"