"Vi får inte glömma löftena från Madrid"

I december samlades världens ledare i Madrid för klimattoppmöte. Här valde Sverige och en rad andra rika länder att skriva under en ”pakt”. Pakten ska se till att både rika och fattiga länder arbetar tillsammans för en mer ambitiös klimatanpassning – inte minst i världens fattigaste och mest utsatta områden.

Nu tre månader senare har fokus tagit en ny riktning. Nu handlar det om att bekämpa coronaviruset, och allt annat kommer i andra hand. Men vi får inte glömma pakten från Madrid. Den är faktiskt mer relevant än någonsin om de fattigaste länderna ska ha en chans att ta sig igenom allvarliga kriser – inte minst coronakrisen.

Krisen slår hårdare mot de fattigaste

Utmaningen för de fattiga länderna är att kapaciteten för att hantera kriser dessvärre är begränsad. Vare sig det handlar om torka, översvämning eller corona, så är det utmaningar som bara kan hanteras om man är väl rustad och väl förberedd. Det kräver välfungerande institutioner, infrastruktur och inte minst kommunikationsmöjligheter så att befolkningen kan informeras och få upplysningar om vad som händer och hur man bäst hanterar situationen.

De möjligheterna saknas i många av världens fattigaste och mest sårbara länder. Så när akuta kriser och katastrofer inträffar – vare sig det är extremt väder eller corona – så är det som att sparka på någon som redan ligger ner.

Gränslösa konsekvenser väntar

Vi vet att klimatförändringarna drabbar oss alla. Oavsett om man bor i Sverige eller Etiopien. Samma sak gäller corona. Men konsekvenserna skiljer sig mycket åt. Det är stor skillnad på en vinter utan snö och en regnperiod utan regn. Och även om vi nu upplever en krissituation i Sverige, som vi inte i vår vildaste fantasi hade kunnat föreställa oss, så råder det inga tvivel om att coronakrisen får gränslösa konsekvenser i många fattiga länder.

Klimatanpassning lika viktigt

Vi får därför inte glömma pakten från Madrid. De fattigaste länderna behöver nu mer än någonsin hjälp med att bygga upp stabila samhällen så att de bättre kan klara av kristider. Här är det ytterst nödvändigt med klimatanpassning för att världens fattigaste ska kunna stå starkare. Om en lokal sjukvårdsklinik till exempel inte är byggd för att klara extremt väder riskerar den att förstöras om en cyklon drabbar byn. Och utan kliniken blir det svårt att hantera epidemier och sjukdom.

De fattigaste länderna behöver nu mer än någonsin hjälp med att bygga upp stabila samhällen så att de bättre kan klara av kristider.

I dagsläget går bara cirka tio procent av det internationella klimatstödet till lokala åtgärder och klimatanpassning i utvecklingsländer. Det är alldeles för lite eftersom det är på just lokal nivå man saknar kapaciteten att hantera katastrofer. Det var därför en viktig del av pakten från Madrid att säkerställa så att 70 procent av stödet ska komma lokala samhällen till gagn.

Håll löftet till de fattigaste

De senaste veckorna har Sverige visat en samhällsanda och en solidaritet som vi kan vara stolta över. Jag hoppas att Sverige och de andra rika länderna som skrev under pakten i Madrid kommer leva upp till sitt löfte om mer klimathjälp till världens fattigaste. Det är bara när vi är enade som vi är starkast.