"Vi antar utmaningen att ställa om fordonsflottan"
DEBATT. Det gröna näringslivet vill vara med och ställa om Sveriges fordonsflotta till år 2030, men då krävs klimatpolitiska beslut om långsiktiga styrmedel och tydliga tillväxtmål för jord- och skogsbruket. Det skriver LRF, Lantmännen och fyra skogsägarföreningar med anledning av de pågående slutförhandlingarna i Miljömålsberedningen.
Helena Jonsson, förbundsordförande LRF
Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna
Bengt-Olov Gunnarson, ordförande Lantmännen
Torgny Hardselius, ordförande Norra Skogsägarna
Lena Ek, ordförande Södra Skogsägarna
Karin Perers, ordförande Mellanskog
Gunnar Heibring, ordförande Norrskog
Just nu pågår slutförhandlingarna i Miljömålsberedningen, den parlamentariska grupp som har fått regeringens uppdrag att ge förslag till en uppdaterad svensk klimatpolitik. Miljömålsberedningen har redan i en blocköverskidande överenskommelse enats om att Sverige ska nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Det innebär att vi som land bör minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent. Samtidigt måste upptaget av koldioxid öka.
Det långsiktiga målet till 2045 ska nu brytas ned i konkreta etappmål på vägen. Sverige har redan gjort en unik omställning från olja till biobränslen för uppvärmning och förnybar el. Vi drar slutsatsen, liksom Miljömålsberedningen och en rad andra utredningar, att nästa fossilfria kliv för Sverige är att öka andelen förnybara drivmedel för fordon och maskiner. Vi har kommit en bit på vägen. Men cirka 85 procent av transportsektorn är fortfarande fossilberoende och står i dag för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp.
Klimatbesluten som krävs
Vi inom det gröna näringslivet vill anta utmaningen att ställa om Sveriges vägtrafik och jordbrukets och skogens traktorer och arbetsmaskiner till förnybara drivmedel senast år 2030.
Sverige har egentligen alla förutsättningar att ställa om till förnybara drivmedel och skapa en grön basindustri som samtidigt kan bidra till att lösa den globala klimatutmaningen och skapa fler jobb i hela landet.
Men för att detta ska ske krävs följande klimatpolitiska beslut:
- Fastställ ett konkret mål med en tillhörande färdplan om en fossilfri transportsektor till 2030 i en blocköverskridande överenskommelse.
- Regeringen och riksdagen måste fastställa långsiktiga politiska styrmedel så att företag vågar investera här och nu i den fossilfria teknik som är under frammarsch.
- Fastställ ett tydligt tillväxtmål både för jord- och skogsbruket i det pågående arbetet med ett nationellt skogsprogram och en nationell livsmedelsstrategi. På så sätt kan Sverige öka produktionen av bioråvara från både åker och skog, vilket är ett led i arbetet med att vi ska bli klimatneutrala. Det vill säga vi minskar vår egen klimatpåverkan så mycket som möjligt och kompenserar för de utsläpp som görs.
Olycklig import av biodrivmedel
Det brådskar! Det är bara 14 år kvar till 2030 och just nu saknas en konkret långsiktig politik. Hastiga skatteförändringar på grund av tolkningen av EU:s statsstödsregler gör att investeringar i mer biodrivmedel, grön teknik och bioraffinaderier istället sker i andra länder. Lagstiftningen hänger inte med i utvecklingen. Sverige har egentligen alla förutsättningar att ställa om till förnybara drivmedel och skapa en grön basindustri som samtidigt kan bidra till att lösa den globala klimatutmaningen och skapa fler jobb i hela landet.
Det är olyckligt att Sverige i dag importerar biodrivmedel från andra länder istället för att se till att produktionen kommer igång på hemmaplan med bioråvara från Sveriges bönder och skogsbrukare. Samtidigt exporterar vi i dag våra klimatvänligaste biodrivmedel till Tyskland eftersom den tyska politiken har kört om den svenska på området. Tekniken och marknaden för att producera klimatsmarta och effektiva biodrivmedel från grödor och bioprodukter från jord- och skogsbruket finns och borde utvecklas.
Sverige bör följa Tyskland
Tyskland har infört ett krav på att minska andelen fossilt drivmedel vid pumpen. Sverige bör följa Tysklands exempel och införa en kvot som gynnar det bränsle som ger bäst klimatnytta. Hur stor den kvoten ska vara bör fastställas av politikerna och utgå från ambitionen att få ned transportsektorns utsläpp till år 2030.
Vi näringslivsföreträdare och företag inom den gröna sektorn välkomnar Miljömålsberedningens ambitioner och har höga förväntningar på det kommande betänkandet. Klimatfrågan berör oss alla. Det gröna näringslivet är ensamt om att via fotosyntesen kunna binda och lagra koldioxid från atmosfären i våra produkter. Genom ett aktivt brukande av naturkapitalet och med kloka förutsättningar kan jord- och skogsbruket snabba på samhällets omställning från fossilberoende till förnybart.
Miljömålsberedningens strategi klar före sommaren
I mars i år lämnade den parlamentariska Miljömålsberedningen över ett delbetänkande till regeringen med förslag till nya klimatmål för Sverige och ett förslag på klimatpolitiskt ramverk. Senast den 1 juni i år ska beredningen lämna förslag på en strategi med styrmedel och åtgärder på hur målen faktiskt ska uppnås.
Delta i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson [email protected]