"Vattenkraften kan bli bättre på att gasa och bromsa"

Regeringens lagförslag för hur vattenkraften ska fogas in under den moderna miljölagstiftningen var utlovat efter sommaren, men har skjutits upp till nästa år. Toni Kekkinen, chef för Fortum vattenkraft, hör till dem som inte tycker att det gör så mycket, utan han väljer att tolka dröjsmålet som eftertänksamhet från regeringens sida.

– Det är enorma utmaningar vi står inför. Då är det bra att vi inte gör det för snabbt, utan istället får ett regelverk som faktiskt fungerar. På ett sätt är jag därför glad att man lägger pusslet lite noggrannare, säger han till Altinget.

Skulle Toni Kekkinen få bestämma hur den framtida prövningsprocessen för vattenkraften ska se ut då skulle han vidga perspektivet. I dag sker enbart en bedömning av den lokala miljöpåverkan som ett kraftverk innebär, Toni Kekkinen vill att det globala perspektivet ska vara med samt att vattenkraftens betydelse för energisystemet också ska vägas in i bedömningen.

– Man kan i varje fall börja med att säga att vattenkraften är förnybar och koldioxidfri. Det tas inte med i prövningsprocessen, där tas bara med de negativa aspekterna. Pratar man bara om det lokala, att vattenkraften förstör, då har man ju på något sätt missat hela poängen med vattenkraften, säger han.

En del av Europa

I vissa länder kan ett vattenkraftverk mindre innebära mer kolkraft, men knappast i Sverige. Det argumentet anser inte Toni Kekkinen håller.

– Dilemmat är att vi inte ser oss som Europa. Kan vi tänka oss som ett enat Europa, då kan man direkt säga att vattenkraften i Norden är en enorm tillgång för resten av Europa. Vill vi inte bidra och se det som en problematik, då är vi fine, säger han.

Vattenkraften och miljön är ett område där energibolagen och miljöorganisationerna har svårt att komma överens, verklighetsbeskrivningarna skiljer sig åt, liksom förslagen på bästa vägen framåt. När Fortum och Toni Kekkinen lyft förslag på hur vattenkraften ska byggas ut genom att göra den mer flexibel, då har det inte landat särskilt väl hos miljörörelsen. Men även i andra, mer branschnära sammanhang, har det varit svårt att få diskussionen att lyfta, anser han.

– Vi vill lyfta upp att vattenkraften har en enorm potential, men jag tror inte man har förstått utmaningen riktigt. Man tycker Sverige har så mycket vattenkraft att man klarar det. Men Svenska kraftnät har ju belyst att om vi får mer förnybar vindenergi, så kräver det att vi har mer flexibel produktion. Sen kan vi börja prata om kärnkraftsavvecklingen också, men den debatten finns inte riktigt ännu, säger han.

Mer gas och bättre broms

Toni Kekkinen beskriver det som att vattenkraftens möjligheter att gasa och bromsa ska och kan bli bättre.

– Vi tar inte mer energi från vattenkraften, utan vi vill få ut energin när vi behöver den. I dag får vi inte ut den när vi behöver den. Där ser vi förändringen vi kan göra för att använda vattenkraften på ett sätt som möjliggör mer förnybart, säger han.

Ett exempel på hur vattenkraften kan förmås att gasa och bromsa bättre är ny teknik där turbiner byggs om för att få ett större spann. Sverige kan också ta rygg på exempelvis USA, som använder mer pumpkraft, där vattnet pumpas tillbaka upp i magasinen, gärna med hjälp av energi från vindkraften när det blåser. Det är två exempel på hur flexibiliteten kan ökas, för Toni Kekkinen är försiktig med att använda ordet "utbyggnad".

– Vattenkraften har ju varit en känslig fråga rent historiskt. Att prata om utbyggnad har varit lite tabu. Jag är glad att Baylan har belyst att vattenkraften är viktig, att vi får upp uppmärksamheten kring det, säger han.

Kekkinen vill se ett nationellt mål för att öka vattenkraftens flexibilitet.

– Jag har försökt lyfta upp att vi har undersökningar att vi kan öka flexibiliteten med 40 procent. Jag tror det är nästa steg för Energikommissionen att titta på vad har vi vad har vi för möjligheter och sen sätta ett krav på att vi måste bygga ut det här, säger han.

Kontroll över fondpengar

I den blocköverskridande energiöverenskommelsen finns bland annat med en fondlösning som innebär att branschen ska finansiera en fond "för till exempel
omprövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till EU-rätten". Enligt Toni Kekkinen behövs det mer tydlighet från politiskt håll kring fonden, där finns en oro från branschen att inte få tillräcklig kontroll över tillgångarna i fonden.

– Utmaningen är att pengarna inte bara stoppas in i någon slags kassa och sen försvinner de. Vi branschen jobbar fram ett förslag på hur vi skulle kunna få en finansieringslösning att fungera. Det ultimata är att pengarna går till rätt saker, säger han.