Replik: "Vattenförvaltningen står väl rustad"

Lisa Lundstedt, vattenvårdsdirektör i Bottenvikens vattendistrikt
Joakim Kruse, vattenvårdsdirektör i Bottenhavets vattendistrikt
Mats Wallin, vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns vattendistrikt
Irene Bohman, vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt
Annika Ekvall, vattenvårdsdirektör i Västerhavets vattendistrikt

Med anledning av debattinlägg från Jens Bjöörn på Fortum, där han avfärdar de svenska bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag samt det vetenskapliga underlag de vilar på, så vill de fem regionala vattenmyndigheterna framföra följande replik.

Vi delar inte den dystopiska synen på svensk vattenförvaltning som framkommer i debattinlägget från Jens Bjöörn. Vi ser tvärtom att vi har utmärkta förutsättningar att leverera rättssäkra underlag som bidrar till att både miljökvalitetsnormer för vatten och samhällsmål för vattenkraften kan uppnås. Vattenmyndigheterna ställer sig till stora delar bakom det svar som Björn Sjöberg på Havs- och vattenmyndigheten framfört men vill också ge några kompletteringar.

Vattenförvaltningen väl rustad

Vårt gemensamma budskap är att vattenförvaltningen står väl rustad för denna stora utmaning och vi ser gärna en nära samverkan med vattenkraftsbranschen för att fortsätta förbättra kunskapsunderlagen för statusklassning och normsättning.
Bedömningsgrunderna vilar på vetenskaplig grund, Sverige var tidigt ute med bedömningsgrunder för ekologisk status i ytvatten och var till och med förebild på europeisk nivå för hur denna typ av bedömningar skulle utformas enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

 Vår övertygelse är också att med en ökad samverkan uppnås bättre resultat, då vi delar en gemensam målbild om få ut största möjliga miljönytta för varje satsad krona inom ramen den miljöanpassning som vattenkraften står inför.

De svenska bedömningsgrunderna vilar på solid vetenskaplig grund och de biologiska delarna har vidareutvecklats inom ramen för det nyligen avslutade 5-åriga forskningsprogrammet Waters, finansierat av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. EU-kommissionen har också samordnat en formell interkalibrering av de biologiska kvalitetsfaktorer som ingår i ramdirektivet för vatten för att säkra jämförbara bedömningar mellan EU:s medlemsländer. Som ett
resultat av denna interkalibrering så föreslår Havs- och vattenmyndigheten nu vissa justeringar av de svenska bedömningsgrunderna.

Förslagen har just varit ute på remiss, och remissvaren bearbetas nu av Havs- och vattenmyndigheten. Reviderade föreskrifter förväntas bli beslutade i höst.

Orealistiskt med snabba förändringar

Det är orealistiskt att tänka sig omfattande och snabba förändringar av bedömningsgrunderna om de ska fortsätta vila på vetenskaplig grund och garantera rättssäkra bedömningar. Naturligtvis har olika delar av bedömningsgrunderna utvecklats under olika lång tid och baseras på underlag med varierande tillförlitlighet. Detta är dock något som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kan hantera via sammanvägda expertbedömningar där osäker information kan ges mindre vikt eller till och med uteslutas från övergripande statusklassningar. Statusklassningar med låg tillförlitlighet är i första hand en signal om behov av mer miljöövervakning innan mer långtgående beslut om åtgärder kan tas.

Osäkerheter kan hanteras

Jens Bjöörn anser att en del klassificeringar är undermåliga eller direkt felaktiga, och lyfter som enda exempel ett index för bedömning av fisk (VIX), vilket han anser har otillfredsställande stor inneboende osäkerhet. Vattenmyndigheterna kan hålla med om att nuvarande förslag till fiskindex blir lite väl komplicerat och trubbigt när index för olika miljöproblem vägs samman i ett. Men i grunden är de olika miljöproblemspecifika indexen bra och bör kunna användas separat.

Samtidigt ser vattenmyndigheterna inga problem med att hantera osäkerheter i bedömningar av status. För varje statusklassning görs också en tillförlitlighetsklassning. Inom allt naturvetenskapligt arbete så är osäkerhet en faktor som måste hanteras. Det finns ingen 100-procentig säkerhet utan det handlar
snarare om att minimera osäkerheterna och sätta en nivå på accepterad osäkerhet. Detta är något som den nederbördsberoende vattenkraftsbranschen hanterar dagligen och därmed har full förståelse för.

Hållbar vattenkraft är målet

De nya regler om prövning av vattenkraft som nyligen beslutades av riksdagen (proposition 2017/18:243) syftar till att vattenkraftens elproduktion och reglerförmåga ska skyddas så långt som möjligt samtidigt som kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten uppfylls. Vattenmyndigheterna utgår i sitt arbete från att vattenkraften är ett viktigt nationellt samhällsintresse som påverkar hur miljökvalitetsnormer och undantag utformas inom vattenförvaltningen. Det är huvudanledningen till att vattenmyndigheterna har pekat ut vattenförekomster som är påverkade av storskalig vattenkraft (med mer än 1,5 megawatt installerad effekt) som kraftigt modifierade (KMV).

Just nu samråder vattenmyndigheterna om förslag till miljökvalitetsnormer för dessa vattenförekomster. Dessa förslag kan utgöra en bra grund för genomförandet av den nya lagstiftningen, och bidrar till att tydliggöra hur Sverige kan uppnå en rimlig balans mellan de EU-rättsliga miljömålen för vatten och svenska energipolitiska mål.

Tillämpning av KMV och undantag

I förarbetena till den nya lagstiftningen anges det att vattendirektivets möjligheter till tillämpning av KMV och undantag i form av sänkta kvalitetskrav ska tillämpas fullt ut. Något som Jens Bjöörn också lyfter fram i sitt debattinlägg.

Vattenmyndigheterna ser inga problem med detta så länge de formella kriterierna för att fastställa KMV eller besluta om sänkta kvalitetskrav är uppfyllda. Samtidigt har Sverige redan tidigare fått synpunkter från EU-kommissionen att vi tillämpar undantag i stor omfattning. Kommissionen har också påpekat att sänkta kvalitetskrav är något som man enbart bör tillämpa i undantagsfall eftersom det annars riskerar att urholka hela grundtanken med vattendirektivet och det grundläggande målet att uppnå god vattenstatus.

Vattenmyndigheterna har ett pågående regeringsuppdrag fram till år 2020 för att se över om KMV eller sänkta kvalitetskrav kan tillämpas för fler vattenförekomster, så detta arbete har redan påbörjats. I pågående samråd om KMV vattenkraft så föreslås också att två tredjedelar av de berörda vattenförekomsterna ska få sänkta kvalitetskrav.

Samverkan för mer kunskap

Vattenmyndigheterna ser gärna en ännu mer utvecklad samverkan med vattenkraftsbranschen framöver för att vi tillsammans vidareutveckla kunskapen om vattenkraftens påverkan på vattenekosystemen och vilka de effektivaste miljöåtgärderna är. Vi är övertygade om att forskning och innovation kommer att bidra till lösningar som både gynnar såväl elproduktion och reglerförmåga som de biologiska värdena i våra sjöar och vattendrag. Vår övertygelse är också att med en ökad samverkan uppnås bättre resultat, då vi delar en gemensam målbild om få ut största möjliga miljönytta för varje satsad krona inom ramen den miljöanpassning som vattenkraften står inför.