"Vattenbrist eller intressebrist?"

DEBATT. Handen på hjärtat, du politiker som läser detta, hur har du brytt dig om dricksvattenfrågan under mandatperioden? Den tiden är förbi när vi kunde ta vatten för givet, skriver fem företrädare för Svenskt Vatten.

Ulf Thysell, tf vd, Svenskt Vatten
Clara Lidberg, jurist, Svenskt Vatten
Dan Löfgren, kommunikationschef, Svenskt Vatten
Peter Sörngård, miljöexpert, Svenskt Vatten
Birger Wallsten, dricksvattenexpert, Svenskt Vatten

2016. På Öland härjar torkan och det talas om nödslakt och nedlagd produktion i företag. Brunnar sinar, bevattningsförbud införs.

2017. Vattenbristen spred sig till stora delar av landet. Tusentals personer fick anpassa sina sommarliv, även om det bara handlade om gula gräsmattor och tomma villapooler.

2018. Inför denna sommaren var prognosen god. Grundvattenmagasinen hade fyllts på under den snörika vintern och äntligen skulle allt bli som vanligt. Men så kom värmen. Tidigare och intensivare än på hundra år. Och framför allt, innan semestern. Plötsligt var det vattenbrist igen, denna gång på grund av att många vattenverk inte hann med. Kapacitetsbrist. Bostadsbyggande, urbanisering och lyxkonsumtion har fått 1960-talens vattenverk att plötsligt nå sin maxkapacitet. Eller plötsligt och plötsligt. Svenskt Vatten har tillsammans med forskare och VA-organisationer pekat på det stora investeringsbehovet under lång tid.

Dricksvattenutredningen samlar damm

Men vad kan vi göra, undrar du. Inte ens vi politiker styr ju över vädret. Nej, men ni kan fatta beslut som minskar samhällets sårbarhet. Beslut som leder till ökad samverkan mellan kommunala VA-organisationer. Beslut som stärker skyddet av de vattentäkter vi är så beroende av. Beslut som ger VA-organisationerna ökad möjlighet att investera långsiktigt och verktyg för att hantera akut vattenbrist. Dricksvattenutredningen föreslog lagändringar år 2016. Har något hänt? Nej.

Små kommuner klarar sig inte

Svenskt Vatten vill se krav på samverkan och regler som underlättar samverkan. Genomsnittskommunen med sina 16 000 invånare kan inte ensam hantera alla kostsamma utmaningar inom VA på ett långsiktigt sätt.

Försvagat skydd och omodern lagstiftning

Svenskt Vatten vill att riksdag och regering tar Dricksvattenutredningens förslag om vattenskydd, förnyelseplanering och samverkan vidare. De senaste två mandatperioderna har skyddet för vattentäkter försvagats medan reglering av bekämpningsmedel och växtskyddsmedel har mjukats upp samtidigt som kemikaliesamhället fortsatt växa.

Svenskt Vatten vill medverka till en modernisering av lagen om allmänna vattentjänster. Det var tio år sedan lagen uppdaterades senast och då fanns knappt bevattningsförbud i vår svenska vokabulär.

Vad ska ni svara?

Det här är tyvärr inte sista sommaren med vattenbrist. Klimat- och samhällsförändringar har kommit ikapp och vi kan inte ta vårt vatten för givet. Vi hoppas att du som politiker tycker det är värt tiden att engagera dig för något så livsviktigt som dricksvatten. Vad svarar du och ditt parti de som blir varslade för att fabriken saknar vatten, bonden som måste nödslakta på grund av vattenbrist, pensionären på åldringsvården som inte kan tvättas eller barnfamiljen som saknar vatten för att andra lyxkonsumenter fyllde sina pooler? Politiker på alla nivåer måste börja intressera sig för vårt viktiga vatten och ta vattenbristen på allvar.

Forrige artikel "Inför en korrekt värdering av koldioxidavtrycket" Næste artikel "Skogsprogrammet – bakläxa för regeringen"
  • Rapportera

    Ulf Svensson · Civilekonom och tidigare forskningsassistent på Chalmers, Stadsbyggnad

    Idétorka det stora hotet mot rent dricksvatten och vattenbrist



    Rent dricksvatten är en grundförutsättning för liv, hälsa och utveckling i vårt land. På den punkten är jag helt överens med representanterna för Svenskt Vatten. Tyvärr har samhällsplaneringen och byggverksamheten inte hanterat vattenresurserna på ett ansvarsfullt sätt. Det har till exempel länge funnits system som gjort att hushållens vattenförbrukning kraftfullt kunnat reduceras utan motsvarande komfortförluster. Dessutom har nya innovationer gjort det möjligt att möjligt att reducera användningen av rent dricksvatten än mera vilket tyvärr ännu inte fått genomslag i varken debatt eller i praktisk verklighet.

    Källsorterande toalettsystem
    Som ett exempel på en tidig innovation, som utvecklades redan i slutet på 1930-talet, finns en komposteringstoalett som varje år producerar luktfri växtnäring till jordbruket. Det fasta materialet i toalettavfallet reduceras med tiden till 2 procent av ursprunget vilket gör att toaletten kan tömmas vart 40:de år. Vid denna tidpunkt har man utmärkt jordförbättringsmedel. Processen kan även accelereras om man så vill. Skulle denna typ av källsorterande system användas på landsbygden, och delvis i stadsbygden, hade vi inte haft problem med varken övergödning av våra vattendrag eller risk för kvaliteten på vårt råvatten för att producera rent dricksvatten. Hemligheten är att toaletten är vattenfri och avloppsfri.
    Under senare år har ett innovationsföretag i Malmö utvecklat en dusch som reducerar både användningen av vatten (reduktion med 90 %) och energin (reduktion med 80 %) när vi duschar. Inspirationen kom från NASA:s rymdprogram och idén togs ned på jorden av en ung entreprenör. Eftersom personlig hygien förbrukar en stor del av de 160 liter per person och dag – som är ett riktmärke för hushållens vattenanvändning – kan dessa båda innovationer förändra både utvecklingen av VA-sektorn och kraftigt minimera samhällsbyggnadskostnaderna vid nybebyggelse.

    Myndigheterna hänger inte med
    Av någon anledning har inte våra myndigheter gett stöd till företag och innovationer som arbetar med att utveckla resurseffektiva kretslopp. När nya bostäder byggs är vatten en ickefråga. Likaså är det med återföringen av växtnäringen från stad till land där en förutsättning för ett långsiktigt hållbart jordbruk är rena råvaror/insatsvaror vilket snart kommer att bli en akilleshärd för utvecklingen av livsmedelsproduktionen. Denna fråga har också aktualiserats via MBS:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) broschyr Om krisen eller kriget kommer där livsmedlens roll inom totalförsvaret apostroferas. Det är bra att våra politiker till slut vaknar men för att vi ska lyckas ställa om till ett mera hållbart, resilient och resurseffektivt samhälle måste vi börja göra rätt från början. Att kissa och bajsa i vårt renade dricksvatten tror jag inte hör framtiden till.



  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    Svenskt vatten måste tänka om!

    Jag blir otroligt upprörd över att få läsa en inlaga från ett av samhällets mest urspårade institutioner! Den skada som man åstadkommer för hundratusentals människor är upprörande! Man predikar bara hela tiden att det är de små anläggningarna som förorenar vårt vatten! Rubriken blir en bumerang,"Vattenbrist eller intressebrist?", för Svenskt vattens agerande! Man stöttar hela tiden den ovederhäftiga utläggningen av verksamhetsområdena i Sverige enligt LAV! Det lägger grunden för vattenbrist och visar tydligt att man har intressebrist!

    Ulf Svenssons inlägg uppvisar ett kunnande och insikt som långt övertrumfar författarnas litania! Översynen av LAV synes väl bra men när vi sedan är beroende av ett rättssystem som är totalt urflippat med hjälp av Svenskt Vatten så kommer idiotin att fortsätta som om ingenting har hänt! Jag använder 50 liter/dygn och släpper ut ett avlopp som i princip är drickbart! Ändå måste jag betala för anläggningskostnaden trots att LAV säger klart och tydligt att jag inte skall behöva det! Läs på länken om beviset att Sverige verkligen är den sista Sovjetstaten!

    http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20170911145322&kategori=-1&sok=Sverige+den+sista+Sovjetstaten&val=1&sprak=1

  • Rapportera

    Lars Hylander · Docent

    Intressekonflikt leder till resurskrävande avloppshantering

    Svenskt Vatten frågar politikerna om det är deras intressebrist som lett till senaste årens återkommande vattenbrist på somrarna. Problemet är snarare en intressekonflikt, där Svenskt Vatten som huvudaktör för landets kommunala avloppsreningsverk lever kvar i 1900-talets ingenjörsteknik. Den lyckades bra med att förhindra fosfor i avloppet att eutrofiera ytliga vatten men falerar vad gäller kretslopp av näringsämnen samt att avskilja de alltmer använda kemikalierna och medicinerna. Samhällsförändringar har förvisso kommit ikapp Svenskt Vatten som inte längre kan ta sina gamla avloppslösningar för givet.

    Hur kan det komma sig att vi fortfarande spolar WC med massor av rent dricksvatten, blandar detta med övrigt vått avfall från både hushåll och industri och sen försöker rena i slutet av röret för att undvika miljöproblem? Denna princip har utvecklade samhällen sen länge gått ifrån när det gäller fast avfall, som källsorteras i olika fraktioner i hemmet innan det sänds till återvinningscentralerna.

    Stora, centraliserade lösningar hörde 1900-talet till och samhället försöker nu komma bort från dessa vad gäller energiförsörjning av skäl såsom resurshushållning och för att minska samhällets känslighet vid kriser av olika slag. Tänk er själv konsekvenserna om Henriksdals reningsverk slås ut. Folk kommer fortfarande behöva utföra sina naturbehov även om WC inte fungerar. Fekalier i parker och gatornas rännstenar medför åtföljande risk för utbrott av epidemier som kolera.

    Det finns teknik för källsortering av fekalier och urin, som efter hygienisering används som gödsel i uthållig skogs- och livsmedelsproduktion bl a i Tegelviken (Eskilstuna) och Hölö (Södertälje). Detta i motsats till reningsverkens giftiga slam, som vanligen läggs på deponi eller vägslänter och andra grönytor. Ett ekonomiskt bidrag till bostadsbolag som sätter in källsorterande toaletter är ett sätt att öka intresset och komma igång på bred front på liknande sätt som bidraget för solel. Man kan även ta hjälp av lagstiftningen och kräva källsorterande avlopp vid nybyggnad eller ombyggnader av avloppet.

  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    Hatten av för Lars Hylander!

    Jag orkar inte googla på dig vid den här tiden på dygnet! Men kunnig är du så jag tappar hakan! Trodde i min enfald att världen bara bestod av en massa ja-sägare och så dyker du upp! Din kommentar är klockren och beundransvärd! Vi måste tänka om! Svenskt Vatten har spelat ut sin roll som marknadsstyrande om de inte tar bort skygglapparna! Förlåt om jag bjuder bagarens son på bröd? Men du känner kanske till att i Helsingborg är man på g med dina och mina tankegångar. I H+ så projekterar man nu för vakuumsystem, köksavfallskvarnar, våtkompostering och biogasproduktion!

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

COP24. Fyra länder satte sig plötsligt på tvären under de pågående klimatförhandlingarna i Polen och ville inte anta 1,5-gradersrapporten från FN:s klimatpanel. Nu pågår ett intensivt diplomatiskt arbete för att ta fram en gemensam hållning som kan välkomnas av alla parter.