Världsnaturfonden WWF: Beslutsfattarna måste prioritera klimatet

Klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden har aldrig varit mer akut. Samtidigt står Sverige och världen inför många avgörande vägval: viktiga internationella förhandlingar kring biologisk mångfald och klimat i år och nästa år, högnivåmöte om miljö i Stockholm och inte minst riksdagsvalet 2022. Det är en spännande och inte minst viktig tid att kliva in i rollen som generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Vi måste ställa om

Att besöka Arktis ger en föraning om vad som kan hända. Den globala uppvärmningen går dubbelt så snabbt i de känsliga polarområdena än i resten av världen. I min tidigare roll som Arktisambassadör var det ibland hjärtskärande att resa i regionen, uppleva naturen och träffa dem som bor där. Glaciärer, havsis och permafrost som är livsmiljö för människorna och djuren som lever där är på väg att försvinna. Vi måste ställa om våra samhällen för att Arktis och resten av planeten ska bestå som vi känner dem.

Sverige måste därför ha en ledarroll i det internationella arbetet för klimat och biologisk mångfald. Sommarens FN-rapport från IPCC visar tydligt att klimatkrisen kräver att världens ledare agerar kraftfullt. Nationella planer för nollutsläpp måste tas fram inför FN:s klimatmöte COP 26 i Glasgow senare i år. Dessa planer måste sedan bli verklighet.

Att arbeta internationellt är nödvändigt men vad Sverige gör på hemmaplan är minst lika viktigt. 

Krävs politiskt genomslag

Läget för den biologiska mångfalden är också kritiskt, både i världen och i Sverige. Vi vill att Sverige driver på för att inkludera mål om att halvera vårt globala fotavtryck från produktion och konsumtion till 2030 i de internationella förhandlingarna. Sektorer som jordbruk, skogsbruk, fiske och infrastruktur behöver ställas om. Vi vill också att regeringen fortsätter satsningen på biologisk mångfald i biståndspolitiken. Det är alltför tydligt att fattigdomsbekämpning kräver väl fungerande livsmiljöer.

Att arbeta internationellt är nödvändigt men vad Sverige gör på hemmaplan är minst lika viktigt. Riksdagsvalet närmar sig och alla partier behöver prioritera konkreta satsningar för att komma till rätta med planetens problem. Trots att miljöfrågorna har fått större medial synlighet har de inte fått det politiska genomslag som krävs.

Jordbrukspolitikens betydelse

När det gäller klimatfrågan är det för Sveriges del centralt att minska utsläppen från vägtransporterna. De närmaste åren behövs vidare satsningar på elektrifiering och framför allt på ett mer transporteffektivt samhälle. Sverige behöver, förutom budgetsatsningar, anta ett mål för minskad vägtrafik på 30 procent till 2030. Som en del i omställningen mot ett mer hållbart sätt att leva är maten ett självklart område.

I Sverige pågår just nu förhandlingar om den svenska implementeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Politikens utformning är avgörande för om vi ska kunna nå våra miljömål och den sätter ramarna för vilken typ av mat vi har på tallriken. Det är olyckligt att regeringen inte visar att frågan prioriteras tillräckligt mycket genom att förstärka medfinansieringen av jordbrukspolitiken ytterligare.

Förändra skogspolitiken

För att komma till rätta med minskningen av biologisk mångfald i Sverige behövs stora satsningar på skydd, åtgärder och hållbart brukande. Inte minst den svenska skogspolitiken måste förändras i grunden. Skogsbruket måste anpassas till ekosystemets ramar för ett långsiktigt hållbart nyttjande av skogen. Då räcker det inte med mer pengar om skyddsformerna samtidigt försvagas.

Läget för planeten är akut och det som behövs mer än något är beslutsfattare som vågar ta ansvar. Det vi ser i Arktis i dag är en väckarklocka och en skarp påminnelse om vad som händer om vi fortsätter som i dag. Det räcker inte med fina ord, det behövs politiska beslut som leder till en hållbar framtid – det är nu vi skapar den.