"Världen väntar på länder som tar klimatledarskapet"

OPINION. I skuggan av coronakrisen pågår just nu en illavarslande utveckling i den globala klimatpolitiken som vi noga måste följa med i. Det skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Världen behöver klimatledarskap och det är avgörande att det kommer nu, skriver Mattias Söderberg.
Världen behöver klimatledarskap och det är avgörande att det kommer nu, skriver Mattias Söderberg.Foto: Pressbild
Johanna Alskog

Under året ska alla länder presentera konkreta planer för hur de ska bedriva sin nationella klimatpolitik. Blir den samlade ambitionen för låg så kommer den globala temperaturen att stiga snabbt – med en katastrofal konsekvens för världens klimat. Det behövs länder som tar täten och visar att de tar forskarnas ord på allvar.

Det finns redan länder som har skickat sina planer till FN, och därmed kan vi börja räkna på den samlade ambitionen. Av varje plan ska det framgå hur länderna vill arbeta med klimatet och hur de förväntar sig att landets växthusgasutsläpp kommer att utveckla sig.

Dåliga nyheter från Japan och Ryssland

Japan var det senaste landet att presentera sin klimatplan. Det var tråkigt nog en stor besvikelse.

Japan är ett land med stora utsläpp per capita och har därför ett stort ansvar. Men statscheferna vill inte förpliktiga sig att göra någonting. Intentionerna är goda, men det saknas konkreta åtgärder som gör skillnad på riktigt.

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

Förra veckan presenterade Rysslands regering ett utkast till en plan som nu diskuteras i samråd med relevanta aktörer. Ryssland är världens femte största utsläppare av växthusgaser, och det spelar därför stor roll hur Ryssland klimatpolitik kommer att se ut.

Men också hos ryssarna ser det nedslående ut. Om förslaget antas så kommer Ryssland att fortsätta öka sina utsläpp, trots att klimatforskare understryker att vi ska minska våra utsläpp.

Andra kan kompensera

Det är till exempel viktigt att de rika länderna ser till att det finns pengar kvar i sparbössan när coronaräkningen är betald så att klimatstödet kan öka och levereras som avtalat.

Majoriteten av världens länder har ännu inte lagt fram sina planer. Det betyder att det fortfarande finns hopp. Om de kommande planerna är ambitiösa skulle det kunna kompensera för avsaknaden av ambition hos till exempel Japan och Ryssland.

Många vänder därför blicken åt EU. Om EU kan presentera en ambitiös plan så kommer det att sätta press på andra länder, vilket leder till en positiv spiral med bra planer.

Corona skapar osäkerhet

I EU finns det redan flera länder – inklusive Sverige – som gärna vill att EU ska ta täten i frågan. Det var förberett för kamp i rådet. Med lite tur hade EU presenterat ett tydligt besked och intagit ledarrollen vid rådsmötet i juni. Men så kom coronakrisen. Och just nu råder det osäkerhet om EU:s klimatplan både gällande ambition och tidpunkt.

Om inte EU går först, vem kan göra det då? Vi kan fortfarande hoppas att de många utvecklingsländerna kan visa ledarskap. Många av utvecklingsländerna är tillväxtländer där utsläppen ökar i takt med växande industrialisering. För att nå de fina klimatmålen om att den globala temperaturen inte får stiga över 1,5 grader så behöver utvecklingsländernas tillväxt vara grön, och det hoppas jag tydligt framgår i deras klimatplaner.

Dubbla planer från fattiga länder

Utvecklingsländernas klimatplaner är dock beroende av det stöd som de rika länderna ger. Många utvecklingsländer presenterar två planer; en som de själva kan implementera, och en som kan implementeras i samarbete med de rikare länderna. Det innebär att det behövs mer klimatpengar och fler samarbetsinitiativ.

Just nu är det ett naturlig fokus på corona. Det är en kris vi måste hantera här och nu. Men vi behöver komma ihåg att det också finns en klimatkris. Den ska vi förhålla oss till. Det är till exempel viktigt att de rika länderna ser till att det finns pengar kvar i sparbössan när coronaräkningen är betald så att klimatstödet kan öka och levereras som avtalat.

Riskerar tappa fem viktiga år

Världen behöver klimatledarskap och det är avgörande att det kommer nu. Ländernas klimatplaner är fem och i några fall tio år långa. Det betyder att om de planer som framställs nu inte blir tillräckligt bra, riskerar vi att det går ytterligare minst fem år innan nya planer och nya ambitioner blir till. Och på fem år kan det dessvärre hända mycket med världens klimat eftersom den globala temperaturen stiger snabbt. Låt oss hoppas att nästa land som presenterar sin nationella plan utgör ett riktigt bra exempel som alla andra kan följa efter.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare i klimatfrågor vid Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00