Vad ska vi hålla ögonen på i klimatdebatten i år?

OPINION. År 2020 är ett viktigt år för den politiska klimatdebatten. Det är mycket som står på spel och det är mycket som ska falla på plats, skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Året har precis börjat och klimatnyheterna är redan överallt. Australien brinner, Indonesiens huvudstad Jakarta är drabbad av skyfall och stora översvämningar och Norge har ett nytt värmerekord på 20 grader mitt i vintern. Det är skrämmande nyheter som jag är rädd för att vi dessvärre kommer att se ännu fler av under 2020.

Samtidigt kommer året att präglas av hur politiker och världens ledare hanterar situationen, och just därför blir 2020 ett viktigt år för den politiska klimatdebatten. Det står mycket på spel, och det är mycket som ska falla på plats.

Nya klimatplaner

Klimatavtalet från Paris utgör ramen av det internationella klimatsamarbetet. Men varje enskilt land sätter sin egna ambitionsnivå. År 2020 ska alla världens länder presentera nya nationella klimatplaner till FN. De kommer att ge en överblick över den samlade ambitionen, och därmed signalera huruvida det är realistiskt att nå upp till Parisavtalets mål om en global temperaturökning på max 1,5-2 grader.

När länderna gjorde samma sak år 2015 var resultatet nedslående då det visade sig att vi är på väg mot en temperaturökning på tre till fyra grader. Det vill säga en total katastrof, inte bara för länder som Australien och Indonesien, men också för oss i norra Europa.

100 miljarder USD

2020 är också året de rika ländernas totala klimatstöd till utvecklingsländerna ska höjas till 100 miljarder USD. Målet sattes redan på klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009 så det kommer inte som en överraskning. Likväl lever inte de rika länderna upp till avtalet och de måste strama upp för att ro i mål. Men det viktigaste är inte att komma i mål, det viktigaste är att pengarna bidrar till handling i utvecklingsländerna. Därför är det avgörande att det är ett verkligt och nytt stöd, och att det inte blir en skrivbordsövning där tal flyttas runt på ett papper.

Tidigare erfarenheter visar att en stor del av klimatpengarna tilldelas relativt resursstarka utvecklingsländer som själva bör ha kapacitet till att ta initiativ. Därtill har mycket pengar getts som lån, och ska betalas tillbaka med ränta. Slutligen prioriteras stödet för grön omställning över klimatanpassning, vilket kan få dramatiska konsekvenser i fattiga länder där klimatrelaterade katastrofer utgör ett växande problem för befolkningen. 

Toppmöte med EU och Kina

När USA drar sig ur det globala klimatsamarbetet är det EU som behöver ta debatten med Kina, och avgörandet kan komma att äga rum i september. Vid ett toppmöte mellan EU och Kina i den tyska byn Leipzig blir klimat en viktig punkt på agendan. Om EU och Kina, som några av världens stormakter, kan enas om en ambitiös klimatpolitik kan det få avgörande betydelse för det internationella klimatsamarbetet.

Klimattoppmöte i Glasgow

Året kulminerar ännu en gång med ett klimattoppmöte, den här gången COP26, i den skotska staden Glasgow i november. Det blir ett mycket viktigt möte eftersom det är här världens länder ska förhålla sig till det samlade globala klimatsamarbetet. De nationella planerna, som länderna ger till FN under året, kommer vara utgångspunkten för förhandlingarna om hur ambitionerna kan ökas.

Betydelsefulla beslut

År 2020 blir ett landmärke. Det är nu de stora och viktiga besluten ska tas, beslut som kommer att få betydelse för vår framtid, både i Sverige och resten av världen.

Översatt från danska av Amanda Bergland.

Forrige artikel Tidigare M-topp tar över C-knuten tankesmedja Tidigare M-topp tar över C-knuten tankesmedja Næste artikel Lista: Nyheterna i S+MP+L+C:s klimatsamarbete Lista: Nyheterna i S+MP+L+C:s klimatsamarbete
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Sverige måst skära ned sina klimatutsläpp

    Varför kommenteras inte att Sveriges klimatutsläpp knappast minskat sedan 2014 med vettiga räkningar. Det viktigaste är väl hur Sveriges utsläppsreduktioner skall minskas i närtid och därnäst viktigast Sveriges del i klimatbistånd och de hundra miljarderna. Inte detaljer från stora möten där Sverige blir en allt mindre potatis.

Svante Axelsson om Preem:

Svante Axelsson om Preem: "Egentligen är jag inte förvånad"

PREEMRAFF. Preems styrelsebeslut att dra tillbaka sin Preemraff-ansökan visar hur klimat och ekonomi går hand i hand, enligt Fossilfritt Sveriges Svante Axelsson. Han avfärdar också påståendet om att han skulle ha försvarat en utbyggnad.