Utskott vill slopa matbaserade biobränslen

35 procent, inte 27, av den slutliga energikonsumtionen i EU ska vara förnybar år 2030. Sedan är det inte bara unionen som ska ha det som mål, utan alla länder ska ha egna bindande mål. Men för att uppnå målen ska inte grödobaserade biobränslen få räknas med i slutändan. Det är några av de positioner som miljöutskottet i EU-parlamentet ställde sig bakom under måndagskvällen, när deras hållning till hela den omfattande reformen av förnybartpolitiken i EU röstades igenom.

Totalt låg det över tusen ändringsförslag på bordet. Men det är inte med en bred majoritet som förslagen går igenom. Varken den konservativa eller största kristdemokratiska gruppen stod bakom de flesta kompromisserna, även om de fick igenom sin syn på hur hållbarhetskriterierna för biobränslen ska se ut framöver.

Det är därför oklart hur många av förslagen som kommer att överleva när industriutskottet, som är ansvarigt för största delen av reformen, ska ta sin position den 28 november och sedan hela parlamentet röstar fram den slutliga hållningen. Miljöutskottets rapportör, Bas Eickhout från de Gröna, fick sin position uppbackad med svag majoritet, 32 röstade för medans 29 röstade emot och fyra la ner sina röster.

"Fossilt enda vinnaren"

Förslaget att fasa ut möjligheterna att räkna av grödobaserade biobränslen mot förnybartmålet får bland annat jordbrukssektorn att rasa.

– Den enda vinnaren på detta är fossila bränslen, varnade generalsekreteraren Pekko Pesonen från Copa & Cogeca, som också pekade på att det ”endast är en liten del av maten som går till energiproduktion.”
Kritiken mot de grödobaserade biobränslena är inte ny. I EU har det bland annat diskuterats om stöden till biobränslena bidrar till svält, samtidigt som det även ifrågasatts om de grödobaserade bränslena verkligen har lägre utsläpp än de fossila. Miljöutskottet röstade dock för att vissa drivmedel från grödor, såsom bioetanol, ska undgå utfasningen, vilket kritiseras av flera miljöorganisationer såsom T&E. Men de röstade även för en utfasning av palmoljan i biobränslemarknaden till 2021, vilket välkomnades av desamma.

Den enda vinnarna på detta är fossila bränslen

Pekko Pesonen
Copa & Cogeca

Ur svenskt perspektiv är utskottets hållning till grödobaserade biobränsler kontroversiell i flera läger. 
– Det är generellt en ovetenskaplig hållning, eftersom det finns goda exempel på grödobaserade biobränslen, såsom svensk etanol, som har väldigt god klimatnytta. Hur ska vi klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta om stora delar av det biobränsle vi producerar inte får räknas som förnybart, säger Christofer Fjellner (M) till Altinget.
Fjellner ser dock mer positivt på utfallet kring hållbarhetskriterierna.
– Det är inte allt som är bra med den kompromiss som min grupp lagt fram, men vi håller det fortsatt öppet för att hållbart skogsbruk ska kunna räknas som förnybara, vilket annars inte hade blivit utskottets hållning. 

Fredrick Federley (C) är dock inte positiv till förslaget från Fjellners grupp.
– Det finns flera formuleringar även i deras förslag som kommer att göra det mycket svårt att producera biobränslen framöver i och med att flera detaljregleringar föreslås tas in. Sammantaget är det en stridsförklaring mot svensk miljöpolitik som antagits i Miljöutskottet, genom att bland annat talloljan och etanolen från rapsen föreslås tas bort, säger Federley och fortsätter:
– Jag kommer nu arbeta aktivt för att dessa förslag inte kommer att gå igenom i vare sig industriutskottet eller när hela parlamentet röstar om förslaget.

Biobränslen också känsligt i rådet

Också i ministerrådet går arbetet framåt. Knäckfrågorna där rör bland annat hur mycket krav som medlemsländerna ska ha på att fasa ut vissa stöd till förnybart, vilket är något som föreslås. De har även svårt att enas kring hur målen för biobränslena ska fördelas inom transportsektorn.
Ambitionen är att komma överens om sin position den 18 december, när miljöministrarna samlas nästa gång.