Utredning skippar snabbaste vägen till negativa utsläpp
UTREDNING. Från både skogs- och miljöintressen kommer irriterade reaktioner över att skogen inte får en större roll bland förslagen i den klimatpolitiska vägvalsutredningen. Utredningen räknar inte heller hem en förväntad ökning av nettoupptaget i skog i sin kalkyl.
Foto: Pixabay
Jacob Hederos
Redaktör och reporterMan väljer att ducka och inte lägga fram åtgärder på skogsområdet
Otto Bruun
Naturskyddsföreningen
Vi har räknat på de olika alternativen inom skogsbruket också. Men problemet är att det är väldigt svårt att göra en bra bedömning av hur stor effektiven verkligen blir
Mattias Lundblad
Utredare, forskare vid SLU
Efter onsdagens presentation av klimatpolitiska vägvalsutredningen råder det mer klarhet kring vilka källor som kan stå för de sista 15 procenten i Sveriges klimatkalkyl under och efter målåret 2045.
Utsläppsköp sätts på vänt
I och med att förhandlingarna om att etablera en ny utsläppshandel under Parisavtalet fortsatt inte kunnat avslutas går utredarna fram på tunnare is i sina förslag kring köpen av utsläppskrediter. De föreslår dock att ett program med inköp av 20 miljoner utsläppsenheter ska genomföras fram till 2030, där högsta möjliga krav på bland annat additionalitet och miljöintegritet ska ställas.
De två miljoner ton som dessa skulle kunna bidra till i den egna måluppfyllelsen år 2030 bedöms dock inte behöva, utan 0,7 miljoner ton beräknas in i klimatkalkylen samma år.
– Vi behöver inte heller dra igång med programmet direkt, utan det går att vänta ut de internationella förhandlingarna också och först starta i mitten av decenniet, säger utredningssekreterare Eva Jernbäcker till Altinget.
Läs också: Baksmälla från Paris har nått förhandlingarna i Madrid
Andra möjliga spår
Utöver de tre utpekade spåren hade utredningen också möjlighet att peka ut alternativa tekniska åtgärder som kan ge upphov till ett upptag av växthusgaser.
– Biokolsprojekt anses mest intressant. Det kan också redan idag få stöd från klimatklivet och landsbygdsprogrammet, sa utredaren Åsa-Britt Karlsson vid presentationen av utredningen.
Ett annat alternativ som diskuteras är DACCS, alltså direktinfånging av koldioxid från luften. Men där anses inte potentialen vara lika stor.
– Direktinfångning av koldioxid bedöms framför allt av kostnadsskäl inte vara aktuellt för Sverige, fortsatte Åsa-Britt Karlsson.
Här är åtgärderna som studerats:
- Biokol kan bidra med kolinlagring i Sverige
- Påskyndad vittring där koldioxid reagerar med mineraler och bildar en stabil produkt
- Öka upptag av koldioxid i krossad betong
- Upptaget av koldioxid i slagg
- DACCS
- CCU
- Havsgödsling, anses dock inte ha någon realiserbar potential
De aktuella klimatmålen
- Etappmålet 2030 innebär att utsläppen utanför utsläppshandeln ska minska med minst 55 procent. Resterande 8 procent upp till 63-procentsmålet, eller 3,7 miljoner ton, får uppnås genom kompletterande åtgärder.
- Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 2 procentenheter, eller 0,9 miljoner ton, av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.
- År 2045 ska utsläppen i Sverige ha minskat med minst 85 procent relativt nivåerna 1990 enligt riksdagens antagna klimatmål. Resterande 15 procent för att nå upp till nettonollutsläpp får nås genom olika former av kompletterande åtgärder.
Läs också Skogsindustriernas och Naturskyddsföreningens uttalanden.
Miljö och Energi
