Tuffa samtal väntar när rådet ska nå klimatlinje

Trots att unionen vill framstå som en förkämpe på den globala arenan, så svärtas ryktet ner av interna strider om storleken på de ”flexibiliteter” som ska underlätta för länderna att nå målen. I slutändan handlar nämligen förhandlingarna om vilka undantagsregler som ska gälla för att unionen ska nå målen att dra ner utsläppen (i fackspråk koldioxidekvivalenter, CO2e) till år 2030.

I det ena förslaget, som förkortas ESR, behandlas vilka förutsättningar som ska ligga till grund för de flesta sektorerna utanför utsläppshandeln. Där sätts alltså ramarna för bland annat jordbruks-, byggnads- och transportutsläppen, av vilka de senare pekats ut som en särskilt svårknäckt nöt. EU-kommissionens ambition är att den nya förordningen ska sätta ramarna för att dra ner utsläppen med 1025 miljoner ton koldioxidekvivalenter under den aktuella tidsperioden 2021-2030.

Men ambitionen ifrågasätts, då de föreslagna flexibiliteterna kritiseras för att öppna för lättnader på utsläppsminskningsansvaret. Och det är just storleken på två av de största flexibiliteter som är fortsatt uppe för diskussion på miljöministrarnas möte på fredag. I den ena uppskattar miljöorganisationer att nära hälften av utsläppsminskningen, cirka 500 miljoner ton, kan ätas upp. Detta sker genom att ländernas utsläppsbudget, som minskar varje år, utökas på totalen genom en ”uppumpad startpunkt”. Denna skulle nämligen skapa ett utsläppsutrymme ovanför de faktiska utsläppen för flera länder. Därigenom kan de också öka utsläppen om de önskar, och ändå hålla sig inom sin utsläppsbudget.

Sverige vill komma i mål

Det finns fortsatt flera förslag för startpunkten på bordet inför samtalen på fredag, och det kan till och med vara aktuellt att nya förslag läggs fram vid sittande möte. Sverige står bakom en linje som inte ser ut att kunna få stöd i rådet, men har också öppnat för att släppa igenom andra hållningar, då man hellre ser att rådet når en kompromiss redan nu framför att fortsätta samtalen under Bulgariens ledarskap, som tar över ordförandeskapet till våren.

– Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi kommer i mål och det har vi fått mandat för av riksdagen. Ser vi tillbaka så konstaterar vi också att ju längre tid förhandlingarna pågått så har fler och fler käpphästar lagts in vilket inte stärkt förslagen, säger Fredrik Hannerz, politisk sakkunnig hos klimatminister Isabella Lövin (MP) vid utrikesdepartementet.

"Vi köper reserven för att få igenom en position"
Utöver kommissionens förslag om att skapa lättnader på annat håll så har även fattigare medlemsländer krävt att få in en ny ”reserv” i den uppdaterade lagstiftningen. Enligt ordförandelandet Estlands förslag ska den uppgå till 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter, som ska möjligöra för fattigare länder att uppnå de nationella utsläppstaken. Flera länder vill dock att reserven utökas ytterligare, och lär ta strid för detta vid förhandlingarna. På andra sidan finns de länder, däribland Sverige, som önskar att den minskas. Enligt EU-kommissionens beräkningar skulle en utökning av reserven leda till att de berörda länderna inte behöver göra några ytterligare ansträngningar för att uppnå målen. Naturvårdsverket har redan tidigare pekat på att lagförslagen sammantaget har ett svagt omställningstryck.

– Vi har där gjort analysen att vi inte kommer att kunna landa den här förhandlingen utan att reserven finns där. Den är inget som vi gillar, men vi köper den för att få igenom en position. Vi verkar för att den ska vara så begränsad som möjligt, säger Fredrik Hannerz.

Sverige sänker ambitionen
I det andra lagförslaget som medlemsländerna förväntas kunnas enas kring på fredag är Sverige ett av de utpekade länderna som anses sänka ambitionen. Lulucf-förslaget, som behandlar hur länderna ska se på klimatnyttan av skog- och markanvändningen i unionen, har nämligen blivit ett förslag där stora skogsproducenter gaddat ihop sig, vilket har lett till att de bland annat fått igenom en ”kompensation” i förhandlingarna. Denna innebär att bland annat Sverige får rätt att utöka avverkningen av skog utöver den nivå som lagts upp utifrån lagförslaget, om unionen sammantaget ändå uppfyller grunden i lagen. Den fastställer att uttaget av kol från hela Lulucf-sektorn inte får överstiga upptaget mellan 2021-2030.

"Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi kommer i mål"

Fredrik Hannerz

– Det stämmer att en del andra länder har reagerat på Sveriges position. Vi vill ju begränsa flexibilteter i andra sammanhang. Men regeringen fick inte igenom sitt förslag till mandat i riksdagen i våras, och har därför drivit den linje som sattes av majoriteten i riksdagen där det ska vara möjligt att öka avverkningen så länge det fortsatt finns ett netto-upptag av kol i skogen, fortsätter Fredrik Hannerz.

Ställer förhoppningarna till översyn
Efter att medlemsländerna kommit överens om sin position inleds trepartssamtalen i trialogerna där representanter från parlamentet möter ministerrådets dito under översyn av kommissionen. För bland annat Sveriges del finns då förhoppningar om att få in skrivelser som begränsar staternas möjligheter att kunna utnyttja vissa lättnaderna för att nå de slutliga utsläppsminskningsmålen år 2030. Samtidigt driver Sverige på linjen att det så tidigt som möjligt kunna höja ambitionen i ramverket.
– Vi har kanske inte nått hela vägen och fått igenom en översyn redan 2018, men vi har inte givit upp, säger Fredrik Hannerz.

I veckan sker också samtal om det tredje stora lagförslaget i klimatramverket. Den 12 oktober samlas lagstiftarna för den femte trilogförhandlingen med ambitionen att komma överens om utsläppshandeln i unionen mellan 2021- 2030. För svensk del finns då förhoppningar om att få igenom ett förslag som innebär att utsläppsrätter skrotas när de legat för länge i den reserv som inrättats för att städa upp i den haltande utsläppshandeln.
– Jag har fått positiva signaler om att det kan gå, säger Fredrik Hannerz.

Läs mer: Omstöpt utsläppshandel snart i hamn