Trevande steg mot sammankopplad EU-elmarknad

ENERGIUNIONEN. I december kan de nya reglerna för elmarknaden i EU bli klara. Men förespråkarna för en helt sammankopplad elmarknad ser ut att få vänta ytterligare på resultat.

Det går fortsatt knackigt framåt för det politiska projektet Energiunionen att komma på plats. Arbetet med att bereda vägen för en sammankopplad elmarknad kämpar exempelvis i motvind, även om vissa steg ser ut att kunna tas när det nya elmarknadsdirektivet och -förordningen närmar sig slutförandet. Regionala samarbeten ska exempelvis på plats över hela unionen från år 2023, som ett sätt att uppmuntra mer handel över gränser så att bland annat överskottsel inte ska gå förlorad.

Målet är att slutföra förhandlingarna före nästa energiministermöte, som sker den 19 december. Men enligt rapporter från de senaste samtalen så tog man få steg framåt.

Hela förhandlingen förra veckan ska ha ägnats åt vilka regler som framöver ska gälla för de så kallade kapacitetsmekanismerna, som är kraftverk som står redo för att producera el för att förhindra att ”ljusen slocknar”.

Inte aktuellt för svenska reservverk

Den känsliga frågan är huruvida äldre kraftverk, som drivs av bland annat brun- och svartkol, fortsatt ska kunna godkännas för att ta emot driftstatsstöd från det offentliga för att stå redo vid en bristsituation. Hos motståndarna rimmar detta illa med unionens klimatpolitik, och de ser istället större sammankoppling mellan näten och utbyggd förnybar produktion som en lösning på eventuella kapacitetsproblem. Men hos förespråkarna så ses de gamla kraftverken som en viktig energisäkerhetsgaranti. De menar bland annat att det inte är säkert att lita sammankopplingen, då energiförsörjning i slutändan är ett nationellt ansvar.

För svensk del bedöms det mest aktuella verket i Karlshamn kunna klara sig under de nu diskuterade begränsningarna.

– Historiskt har effektreserven använts en bråkdel av  de diskuterade 200-timmarsgränserna i lagstiftningen, säger Magnus Thorstensson på branschorganisationen Energiföretagen till Altinget.

"Kryphål kan bli tunnel"

Frågan om vilken utsläppsgräns som ska gälla för nya kapacitetsmekanismer, och även äldre längre fram, ser ut att bli 550 gram koldioxid per kilowattimme.. Men detaljerna är avgörande här. En av striderna som kvarstår är huruvida redan ingånga statsstödsavtal fortsatt ska kunna gälla när lagstiftningen är på plats, vilket ministerrådet har föreslagit. Det skulle förhindra utfasningen av de äldre verken, menar motståndarna.

– Det skulle inte ens vara ett kryphål utan det skulle vara en tunnel, som gör resterande krav nästintill oanvändbara, kommenterade Roland Joebstl vid EEB till Euractiv tidigare i höstas.

Risk för detaljstyrning oroar

För svensk del så anses andra frågor stå i centrum.

– Min upplevelse av förordningsförhandlingarna är främst att det finns en risk att det kommer in för mycket detaljregleringar i det nya regelverket, för att uppmuntra till en mer avreglerad och öppen marknad. För vår del i Norden, som redan har ett fungerade samarbete igång, så finns det då en risk att detaljerna kan sätta käppar i hjulet, säger Magnus Thorstensson och fortsätter:

– Men man kan också förstå lagstiftarna, som kämpat med att få igenom målsättningarna att ta bort reglerade elpriser och öppna upp för mer handel länge, utan att det skett fullt ut. Då kan det locka att ta till detaljregleringar för att få alla att faktiskt falla in i ledet.

Smarta hushållsapparater kan bilda hubbar

Den största påverkan i Sverige bedöms annars kunna ske genom att det framöver också ska uppmuntras för aggregatorer på marknaden. Detta är aktörer som ska kunna samla smarta elprodukter, såsom tvättmaskiner, i större grupper och därigenom kunna bilda ett samlat elbehov som ska kunna aktiveras när kapaciteten är som störst eller elpriset är som lägst. Detta ska då gynna både producenter, nätägare och konsumenter.

Annars föreslås också åtgärder för att uppmuntra ”lokala energisamhällen”, där exempelvis bostadsrättsägare enklare ska kunna gå samman för att bli producenter av el genom exempelvis solceller på taken. Men tanken är också att uppmuntra för att flera privatpersonerna ska kunna bli lokala nätägare. Men dessa åtgärder bedöms dock inte få så stor effekt i Sverige.

– Det kommer även ett regelverk för att reglera hur lokala energilager ska uppmuntras, då det blir alltmer aktuellt att installera sådana när fler och fler mikroproducenter kommer till på näten, säger Fredrik Norlund på miljö- och energidepartementet till Altinget.

Avslut innan juluppehåll

Nästa trepartsamtal mellan EU-lagstiftarna är planerade under vecka 49, men redan veckan därefter har det öppnats ytterligare en förhandling. Huruvida det österrikiska ordförandeskapet lyckas få till en överenskommelse innan de kliver av stolen vid årsskiftet är dock oklart.
– Min bild är att de har mycket kvar att enas kring, men förhoppningsvis kan de ro resten i hamn när de enats om de känsliga frågorna, säger Magnus Thorstensson.

Forrige artikel Bågjakt vid vägskäl på Naturvårdsverket Bågjakt vid vägskäl på Naturvårdsverket Næste artikel Danmark får ny naturkanon Danmark får ny naturkanon
L och C slår tillbaka mot grön skattekritik

L och C slår tillbaka mot grön skattekritik

BUDGET. Två nya skatter läggs till i regeringssamarbetets ”gröna skatteväxling”. Samtidigt sänks de samlade drivmedelsskatterna. Men hur långt man har kommit verkar inte vara helt klart bland de fyra partierna i regeringssamarbetet.