Transportföretagen: Sverige behöver en elflygsstrategi

Enligt klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Flygbranschens färdplan ligger helt i linje med detta mål. Färdplanen, som tagits fram under regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, visar hur inrikesflyget kan vara helt fossilfritt år 2030 och hur flyg som startar från svenska flygplatser kan vara fossilfritt 2045.

Stora värden står på spel och vi måste därför genomföra omställningen med bibehållen konkurrenskraft. Flyget skapar 192 000 arbetstillfällen i Sverige och bidrar med 164 miljarder kronor motsvarande 3,8 procent av BNP. Minst 60 procent av alla utländska gästnätter kan tillskrivas flyget. Dessutom kan helt nya positiva samhällsvärden skapas om vi lyckas etablera en ny grön flygindustri i Sverige.

Kräver kommunikationer

Genom färdplanen tar flygbranschen ett fast grepp om hållbarhetsfrågan och visar samtidigt omvärlden hur viktigt det är att reducera flygets klimatutsläpp. Flyget skyller inte på någon annan utan tar fullt ansvar genom att minska sina egna utsläpp för att nå klimatmålen.

Flyget är en del av problemet, likväl av lösningen, med klimatutmaningen. Vårt öppna och innovativa samhälle med ekonomisk tillväxt kräver goda kommunikationer. Ett Sverige utan eller med kraftigt reducerade flygförbindelser kommer inte att vara konkurrenskraftigt.

Goda nyheter

Alla utsläpp måste minska. Men vi måste också ställa oss frågan om vi inte exporterar utsläpp när flygbolagen överger Sverige och flyttar sina linjer till andra europeiska storflygplatser? 

Marcus Dahlsten och Fredrik Kämpfe
Transportföretagen

2018 stod flyget i Sverige för cirka sex procent av utsläppen, inrikesflyget som ofta får klä skott för debatten orsakade knappt en procent. Förklaringen till flygets påverkan är enkel. Transportsektorn drivs i dag till överväldigande del av fossila bränslen och måste därför ställa om.

Den goda nyheten är att utsläppen minskar redan i dag och prognoserna pekar på minskade utsläpp även kommande år. Det gäller både inrikes- och utrikestrafiken.

Ett större resebehov

Faktiskt är det så att utsläppen i Sverige minskar samtidigt som fler flyger. Enligt Transportstyrelsens trafikprognos beräknas flygtrafikens nettoutsläpp av koldioxid vara 14 procent lägre 2025 jämfört med 2017 trots att antalet passagerare väntas öka med närmare 16 procent under samma period.

För inrikesflyget bedöms utsläppen halveras mellan 1990–2025.

Vårt flygresande har en blygsam ökning. Långsiktiga trafikprognoser bedömer att flygtrafiken växer med cirka 1,6 procent per år, vilket är något mer än befolkningstillväxten. Ökad internationalisering och fler personliga band med människor över landsgränserna skapar ett större resebehov.

Bättre att lyfta från Sverige

Alla utsläpp måste minska. Men vi måste också ställa oss frågan om vi inte exporterar utsläpp när flygbolagen överger Sverige och flyttar sina linjer till andra europeiska storflygplatser? Under två år har Arlanda förlorat elva interkontinentala direktlinjer. Flygplanen stannar inte på marken utan flyttar endast från Sverige med resultatet att vi blir mer perifera.

Enligt januariavtalet ska en ökad mängd biobränsle tankas in på svenska flygplatser. Det innebär att flyg som lyfter från Sverige kommer vara mer hållbara. Är det då inte bättre att flygen lyfter från Sverige än att vi ska behöva ta omvägen via någon annan flygplats?

Tre önskemål

Transportföretagen eftersträvar en utveckling där hållbarhet och konkurrenskraft går hand i hand. Vårt löfte till er är att 2020 kommer bli ännu mer intensivt, målinriktat och konkret i hållbarhetsarbetet.

För att påskynda omställningen har vi tre tydliga önskemål till regeringen:

• Regeringen bör ta fram en elflygsstrategi som tydliggör hur Sverige bäst förbereder sin flygindustri, flygplatser och laddinfrastruktur för elflygen. Staten bör även anta ett politiskt mål för elflyg.
  
  
• Regeringen behöver agera pådrivare för en grön översyn av statsstödsregelverket för att möjliggöra fler hållbara investeringar. I dag sätter EU:s statsstödregelverk käppar i hjulet för investeringar i ny grön teknik. Med den nya EU-kommissionen på plats ser det dock ljusare ut. Innovativa företag inom till exempel biobränslen behöver stöd för att kunna stå sig i konkurrensen och staten bör kunna vara pådrivare.
  
  
• Så vill vi se att regeringen utvärderar och uppdaterar sin egen flygstrategi. År 2017 antog regeringen för första gången någonsin en särskild flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem. Initiativet välkomnades av näringslivet men dessvärre saknas uppföljning av strategin i form av tidsplaner, indikatorer och mätbara mål.

Även 2045 kommer vi att behöva resa snabbt inom landet och ut till andra länder. Flyget är omistligt i sitt effektiva sätt att transportera.