"Trandansen måste gagna klimat, bygd och besökare"

DEBATT. Sverige måste ta sig an uppgiften att klimatanpassa både friluftsliv och naturturism. Det konkreta arbetet genomförs lokalt och regionalt, men behöver stärkas via ett nationellt ledarskap, skriver Tina Ehn (MP), Ulf Eriksson (C) och Per Jiborn med anledning av den årliga anstormningen av besökare till trandansen vid Hornborgarsjön.

Tina Ehn (MP)
Ledamot i partistyrelsen
Ulf Eriksson (C)
Tidigare kommunalråd i Falköping
Per Jiborn
Naturturismexpert och bloggare


Nu samlas tiotusentals tranor vid Hornborgasjön. Ett påbud om vårens ankomst och ett skådespel som under ett par veckor lockar mångdubbelt fler besökare. Att de flesta fågelskådare anländer i egen bil och bara stannar över dagen är en utmaning för bygden, omgivande kommuner och länsstyrelsen.

Vi efterlyser ett gemensamt arbete som inte bara tillgängliggör Hornborgasjön för fler på ett klimatsmart sätt, utan även gynnar lokal turism och markägare i form av intäkter och arbetstillfällen på landsbygden.

Effektiva transporter och turismen

Den senaste månaden har klimatrapporterna duggat tätt. Transporterna har stått i fokus, eftersom dessa står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Här finns dessutom lösningar som kan genomföras i närtid. Naturvårdsverket slår fast att för att ”lyckas behövs krafttag av historiska mått, och en genomgripande samhällsförändring” och att ”transportsystemet behöver ställas om och bli mer transporteffektivt och energieffektivt ”.

Effektiva transporter brukar mest förknippas med satsningar på kollektivtrafik och cykel i större städer. Vi menar att energisnåla kombinationer av tåg, regionala busslinjer, cykeluthyrning och lokala transferlösningar även kan tillgängliggöra fantastisk natur för fler, samtidigt som upplevelsekvalitet och landsbygdsutveckling gynnas. Trandansen vid Hornborgasjön är ett bra exempel på det.

Nio av tio åker bil

Tack vare flera kartläggningar finns det god information om Hornborgasjöns besökare, särskilt under våren då tranorna rastar. Resultatet kan summeras på följande vis. Nio av tio besökare kommer i egen bil. De senaste åren har antalet husbilar ökat, vilket kan hänga samman med fler utländska gäster. Resterande tio procent reser med organiserade bussresor, medan bara en procent använder sig av tåg och buss för att ta sig till Hornborgasjön. Glädjande är att övernattningarna har fördubblats sedan år 2014 och att besökarnas konsumtion har tredubblats sedan år 2005.

Totalt bidrar vårens tranor med lokala turismintäkter på över 50 miljoner kronor. Av detta drar vi två slutsatser. Dels måste fler stimuleras att resa klimatsmart till Hornborgasjön, samtidigt som fler gästnätter visar att besökarnas beteende kan förändras. Något som vi menar även ger högre upplevelsekvalitet för många besökare.

Tillgängliggör på klimatsmart vis

Det finns flera enkla åtgärder som kan göra Hornborgasjön mer tillgänglig på ett klimatsmart och resurseffektivt vis. Främst vill vi få fler att resa med organiserade bussresor eller välja befintliga tåg och regionala bussar. Busslinjen mellan Falköping och Skara går flera gånger om dagen och stannar ett stenkast från tusentals rastande tranor.

Att berätta om dessa alternativ på välbesökta webbsidor vore en första insats. En annan handlar om att stötta och lyfta fram privata aktörer, som hyr ut cyklar. Inledningsvis handlar det om att tillgängliggöra sjöns omgivningar på ett behagligt sätt utifrån dagens nät av småvägar, leder och stigar.

Parallellt med detta krävs insatser på längre sikt. Främst behöver områdets turism planeras på ett övergripande vis för att säkra god dialog med berörda markägare och förvaltare av känslig natur, men även för att styra flöden av besökare. En styrning som underlättar framtida investeringar i boenden, infrastruktur och andra turismtjänster.

Vi menar att Hornborgasjöns besökare behöver spridas över säsonger och utifrån områdets förutsättningar. Särskilt viktigt är att komplettera trandansens närmare 150 000 besökare under några få veckor, med åtgärder som stimulerar till längre besök under resten av året. Stabila besöksvolymer över flera säsonger underlättar privata satsningar samtidigt som det främjar ett långsiktigt offentligt engagemang.

Krävs ett nationellt ledarskap

I dag är detta ingen svensk paradgren. Många populära resmål i vår natur präglas av smala ansvarsområden där mycket faller mellan stolarna. Det vill vi ändra på. Sverige måste ta sig an uppgiften att klimatanpassa både friluftsliv och naturturism. Det innebär att bygga kunskap, vaska fram föredömen, och etablera en långsiktig samverkan mellan privat besöksnäring och offentliga aktörer som kommun, region och länsstyrelse.

Det konkreta arbetet genomförs lokalt och regionalt, men behöver stärkas via ett nationellt ledarskap. Vi hoppas därför att Sveriges nya regering omgående tar krafttag, formulera ett tydligt övergripande uppdrag och stakar ut en framgångsrik väg framåt där såväl besökaren som bygden och dess natur blir vinnare.

Till syvende och sist är det varje besökare som väljer sitt ressätt. Vi vill tro att en stor del av trandansens besökare består av kunniga och motiverade medborgare som både vill resa klimatsmart och minska klyftan mellan stad och land. Genom att stanna längre, bo skönt och njuta av läckra lokala måltider kan storstädernas naturvänner göra skillnad. Resan till landsbygdens vackra natur sker då med fördel på klimatsmart vis med tåg, buss och cykel.

Forrige artikel "Kemikalieskatten motverkar cirkulär ekonomi" Næste artikel Debatt: Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper Debatt: Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper
Länsstyrelsen i Skåne vänder om ålfisket

Länsstyrelsen i Skåne vänder om ålfisket

HOTADE ARTER. Frågan om det svenska ålfisket har nått vägs ände, enligt Länsstyrelsen i Skåne som nu kräver ett effektivt fiskestopp och att regeringen samtidigt gör sig redo att lösa in ålfiskelicenserna.