Timbro: Miljöpartiets gruvpolitik är ett hot mot den gröna omställningen

Miljöpartiet har länge varit motståndare till gruvdrift, och inte minst nya gruvor. Det är inte bara dåligt för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Det är framför allt en katastrof för klimatet. ​​​​Tillgång till metaller och mineraler är avgörande för att klimatomställningen ska bli av. 

Miljöbalken sätter stopp

I den svenska berggrunden finns fyndigheter av metaller och mineraler som behövs för omställningen. Men långa och osäkra tillståndsprocesser – och ett kompakt motstånd när Miljöpartiet satt i regering – har gjort att gruvindustrin närmast håller på att avvecklas. De senaste åren har Sverige störtdykt i rankingar över världens mest attraktiva gruvländer. Sedan miljöbalken trädde i kraft har inte en enda ny gruva öppnats utanför redan etablerade gruvområden.

Exemplen på hur gruvor stoppas i utdragna processer är flera. Häromåret sa regeringen nej till gruvföretaget Bolidens koppargruva i Älvsbyn, i medieskuggan kvällen innan julafton, efter att ha dragit ut på att ge besked i fyra år. I höstas avvisades en ansökan från gruvbolaget LKAB i domstol eftersom de hade bjudit in alla invånare i Kiruna för samråd om gruvan, i stället för bara de med bergvärme.

Turerna kring den planerade järnmalmsgruvan i Kallak drog ut på tiden i nästan ett decennium. Det dröjde fem år innan regeringen sa ja till gruvan i mars i år. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi menade då att ”kortsiktig vinning” sattes före naturen. Detta trots att järnmalm behövs för att tillverka fossilfritt stål, en industri som i dag står för 12 procent av de svenska utsläppen.

Omställningen hindras

För att begränsa uppvärmningen kommer det att behövas mer ren teknik, exempelvis vindturbiner och elbilar. I de scenarion där Parisavtalet uppnås kommer sådan teknik stå för en stor del av efterfrågan på metaller och mineraler.

Enligt Internationella energirådet beräknas till exempel klimatsmart teknik stå för så mycket som 92 procent av efterfrågan på litium år 2040. Att återvinna mer metaller och mineraler är viktigt för omställningen men räcker inte på långa vägar. Även om återvinningsgraden av metaller och mineraler skulle öka till 100 procent skulle det bara minska den framtida efterfrågan på samma råvaror med som mest en fjärdedel. Att tala om omställning utan att samtidigt skapa förutsättningar för utökad gruvdrift går inte ihop.

De senaste åren har Sverige störtdykt i rankingar över världens mest attraktiva gruvländer.

Sverige har närmast unika möjligheter att bidra till att ta fram de metaller som behövs till nya klimatsmarta tekniker. Av de 30 metaller och mineraler som EU-kommissionen listar som viktiga för såväl ekonomin som klimatet finns hälften i den svenska berggrunden. Det gäller till exempel råvaror som kan används för solceller, batterier, elgeneratorer och elbilar.

Alternativet är ökade utsläpp

De metaller som bryts i Sverige har dessutom 70 procent lägre koldioxidutsläpp än motsvarande internationell produktion. Till exempel skulle svensk produktion av sällsynta jordartsmetaller bara ha en femtedel så stor miljöpåverkan som motsvarande produktion i Kina, som i dag står för 86 procent av världsproduktionen.

Till skillnad från Miljöpartiet förstår de flesta hur viktiga gruvor är för klimatomställningen. I en ny mätning som Timbro låtit Demoskop göra har vi frågat om Sverige bör öppnar fler gruvor för att få fram metaller till klimatomställningen, även om det innebär att höga naturvärden äventyras. Nästan 60 procent tycker att fler gruvor ska öppnas. Bara var tionde person håller inte alls med.

Med Miljöpartiets gruvpolitik stoppas klimatomställningen. Alternativet till fler gruvor i Sverige är ökade utsläpp – eller att importera metaller från länder med större klimatpåverkan. Det är inget annat än klimatnationalism.