Sveriges höjda energibud ses som isbrytare

EU2030. Genom att ställa sig bakom parlamentets position i slutsamtalen om unionens mål till år 2030 så väcks hoppet om höjd EU-ambition hos miljöorganisationer. Men just nu är det inte någon annan som hoppar på tåget.

Kan svenska utspelet få gehör bland kollegorna? 
Kan svenska utspelet få gehör bland kollegorna? Foto: Copyright: European Union
Jacob Hederos

I och med parlamentets ambitionshöjning så är det ett ypperligt tillfälle att försöka luckra upp motståndet

Caroline Westblom
CAN Europe

– Min förhoppning är att Sverige tillsammans med andra progressiva länder så som Frankrike, Tyskland, Danmark och Finland kan göra gemensam ståndpunkt i detta, säger Energiminister Ibrahim Baylan till Altinget. 

Efter näringsutskottets beslut, där alla partier förutom SD och V enades bakom ett nytt mandat till regeringen, så ställer sig Sverige bakom parlamentet i några av de tydligaste konfliktlinjerna i de stundande förhandlingarna. 

De förespråkar nu bindande EU-mål om att energieffektiviseringen ska nå 35 procent och att den förnybara energin ska stå för minst 35 procent av försörjningen år 2030. Ibrahim Baylan anser att högre EU-mål skulle vara gynnsamt bland annat för den svenska industrier. 
– Sverige har redan ambitiösa mål för förnybar energi och energieffektivisering, vilket gör att vi har många tjänste- och produktionsföretag som är ledande inom ren energi-teknik. Deras möjligheter till affärer och export bör stärkas om hela EU tar steg framåt mot hållbarhet, säger han.

Läs mer: Tuff batalj väntar i slutliga energisamtal

Men för att få ett genomslag för den höjda ambitionen som detta innebär bland kollegorna i ministerrådet så behöver fler ställa sig bakom. Den tidigare linjen, där rådet förespråkar minst 27 procent förnybart och 30 procent energieffektivisering, ruckas först om en blockerande minoritet kan ställa sig bakom kraven.

Förra veckan samlades nationella representanter i Bryssel för inledande överläggningar. På onsdag kommer också EU-ambassadörerna mötas för att försöka enas om sin hållning inför de kommande förhandlingarna med parlamentet. Enligt de första sonderingarna ser det svårt ut att nå den kritiska massan.
– Vi har fått positiva signaler från några fler, men inget är beslutat ännu, säger en svensk förhandlare till Altinget.

Dansk översyn väntas i mars

Hoppet ställs alltså till att bland andra Danmark och Frankrike, men även i Luxemburg, Portugal och Nederländerna finns det positiva signaler. I exempelvis energieffektiviseringensfrågan har dessa länder tidigare uttryckt besvikelse över den överenskomna linjen i rådet. De är inte heller ensamma kring sin kritik av rådets allmänna inriktning. Bland annat har flera stora energibolag beklagat den svaga ambitionen, och även kommissionen hade invändningar till medlemsländernas förnybartbeslut i december.

Läs mer: Ministrarnas förnybartlinje får mothugg av kommissionen

I Danmark ska, enligt uppgift, en ny position diskuteras i mitten av mars. Hittills har de förespråkat att förnybartmålet ska ligga på 30 procent.
– Det tror jag är en realistisk kompromiss, kommenterade energiminister Lars Christian Lilleholt till altinget.dk efter EU-parlamentets omröstning.

Kan bli färdiga under våren

Ambitionen är att förhandlingarna kring de två direktiven och den förordning som ska styra energiarbetet ska kunna slutföras under våren. Men det är snabba bud. Den första trilogen om förnybartdirektivet drar exempelvis igång redan den 27 februari.

Att Sverige skulle vara för sent ute för att kunna påverka utfallet avfärdas dock av miljöorganisationer.
– Nej, det tycker jag inte. Det är klart att det kommer sent, men det har ju varit mycket låst tidigare kring just målnivåerna i förhandlingarna bland medlemsländerna. I och med parlamentets ambitionshöjning så är det ett ypperligt tillfälle att försöka luckra upp det motståndet, säger Caroline Westblom vid Can Europe till Altinget.
Quentin Genard vid tankesmedjan E3G håller med.
– Sånt här händer hela tiden. Det är också så att de här svåra frågorna först kommer avhandlas i de sista förhandlingarna, så det finns det. Det är bara positivt att Sverige nu gör verklighet av uttalandena om att bygga allianser med likasinnade för att höja EU:s bud, säger Quentin Genard till Altinget.

Läs mer: Så vill Lövin öka takten i EU:s klimatomställning 

Dokumentation

Fler delar i det nya mandat

  • Regeringens nya mandat innebär även att Sverige prioriterar att få igenom bindande mål för energieffektiviseringen på EU-nivå, framför att höja ambitionen om det kommer till den avvägningen.
  • Sverige kommer även att förespråka att medlemsländerna ska anta egna nationella mål, förutsatt att de inte innebär en bördefördelning. 
  • Sverige stödjer att EU-åtgärder ska vara riktade till de som redovisat icke-ambitiösa bidrag rörande förnybartdirektivet, samt det förslag till kriterier och uppföljning av
    nationella bidrag som parlamentet föreslagit i styrningsramverket. 
    "Nu har vi ett förslag från Europaparlamentet om objektiva kriterier och det är positivt för det ökar chanserna för att vi får på plats de verktyg som behövs för att säkerställa att vi når målen och att alla medlemsstater bidrar" kommenterar Baylan till Altinget. 
  • Regeringen ifrågasätter dock parlamentest förslag att medlemsstater åläggs att anta nationella mål för förnybar energi till 2030.
  • Läs hela promemorian kring energieffektiviseringsdirektivet här.
  • Läs underlaget till det nya mandaten i förnybartförhandlingarna här
  • Läs rådets nuvarande position till energieffektiviseringsdirektivet här
  • Läs rådets nuvarande position till förslaget om förnybar energi och den förordning som ska styra arbetet inom energiunionen här 

 


Nämnda personer

Ibrahim Baylan

Tidigare näringsminister (S)
pol. mag. (Umeå universitet, 1999)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00