Sverige utan energiplan vid kris och krig

ENERGIFÖRSÖRJNING. På femton år har ingen brytt sig om vad som händer med Sveriges energiförsörjning i ett krisläge. Energimyndigheten vill nu ha ökade resurser för att kunna utreda hur landets energisystem ska fungera vid kris och krig.

Johanna Alskog

Nästa år vill Energimyndigheten ha totalt sex miljoner kronor i ökat anslag för att kunna göra en satsning på "civil försvarsplanering inom energiförsörjning". Ett eftersatt område sedan femton år tillbaka, konstaterar myndigheten i sitt budgetunderlag till regeringen.

Energimyndigheten har en lång rad punkter om landets energiförsörjning i en krissituation som behöver utredas, vilket kräver fyra extra anställda i ett första skede. Myndighetens lista är framtagen utifrån underlag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten har lämnat in till regeringen i slutet av förra året, rapporter som ska utgöra underlag för den kommande försvarspolitiska propositionen.

Energimyndigheten vill i ett första steg se över tio punkter, bland annat:

  • Identifiering av kris- och krigsviktiga verksamheter inom energisektorn.
  • Identifiera energibehov för kris- och krigsviktiga verksamheter.
  • Identifiera beredskapsåtgärder inom energisektorn samt energirelaterade åtgärder för kris- och krigsviktiga verksamheter.
  • Stöd till Försvarsmakten gällande dess energibehov.
  • Ökad förmåga till ledning och samordning för energisektorn.

 Utöver de sex miljonerna för att arbeta med energiförsörjningen vid ett krisläge, behöver myndigheten betydande tillskott till den övriga verksamheten under de kommande åren. Anslaget för år 2015 uppgick till 2,2 miljarder kronor, men ska myndigheten klara sina uppgifter samt upprätthålla expertkompetensen krävs drygt 2,9 miljarder i anslag för år 2016, enligt budgetunderlaget till regeringen.

Myndigheten har sedan i maj år 2014 minskat antalet anställda med 6,7 procent, från 372 till 347. Vid årets slut måste antalet anställda vara nere på 320, om myndigheten ska klara kostnaderna enligt den budget som aviserades i regeringens budgetproposition.

Myndigheten har nu nått gränsen vad gäller effektivisering av arbetet, det som återstår är sänkt ambitionsnivå. Såvida inte anslaget ökar, skriver myndigheten som också konstaterar att efterfrågan på myndighetens kompetens och tjänster ständigt ökar.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00