"Svepande anklagelser mot forskare"

Jonas Åkerman, forskningsledare strategiska hållbarhetsstudier, KTH
Mikael Karlsson, miljöforskare, KTH
Stefan Gössling, professor, Linnéuniversitetet

Hild hävdar, utan att ange några källor, att vi ”förminskar” teknikutvecklingen. Det stämmer inte. Vi anser att utvecklingen av exempelvis bränsleeffektivare flygplan är viktig, men den är inte tillräcklig. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att bränsleeffektiviseringen har blivit allt långsammare de senaste decennierna för att nu ligga på mellan 1 och 2 procent per år (1). Samtidigt ökar flygresandet snabbt. Enligt Trafikanalys har antalet passagerare som flyger från svenska flygplatser ökat med 3,4 procent per år under den senaste tioårsperioden (2). De tre senaste åren har ökningen varit ännu större.

Bortser från långa ledtider

Hild verkar också bortse från de långa ledtider som karaktäriserar utveckling och marknadsintroduktion av ny flygplansteknik. Vi skulle gärna se att utvecklingen går snabbare, men exempelvis har flygplan en livslängd på 20-30 år. Dessutom innebär dagens rigorösa säkerhetstänkande för att undvika flygolyckor ett viktigt men tidskrävande certifieringsarbete för nya flygplansmodeller. Detta gör också att flygplanstillverkare är försiktiga med att introducera nya koncept, till exempel en så kallad flygande vinge som diskuterats under flera decennier.

När det gäller biodrivmedel är frågan komplicerad. Vi välkomnar förnybara bränslen, men det finns en rad aspekter som behöver beaktas och utredas. Mängden biobränsle är begränsad men efterfrågan ökar i nästan alla samhällssektorer. Att bygga ut produktionskapacitet för bioflygbränsle tar också tid.

Om NASA

Hild hänvisar till NASA som han hävdar visar att de så kallade höghöjdseffekterna minskar betydligt vid användning av biobränsle. Resultat inom området redovisades i tidskriften Nature (3) tidigare i år. Dessa resultat är intressanta och visar att mängden partiklar som släpps ut minskar i betydande grad när biobränsle används. Författarna själva påpekar dock att detta inte nödvändigtvis innebär att klimatpåverkan skulle minska i samma utsträckning, eftersom andra faktorer än partikelutsläppen påverkar hur stor klimateffekten blir (4). En ytterligare aspekt att beakta är att användning av biobränslen inom EU:s utsläppshandel, där flyg inom EU ingår, under vissa förhållanden kan ge betydligt sämre koldioxidreduktion än om biobränslen används i exempelvis vägsektorn.

Typisk argumentationsteknik

Hilds sätt att argumentera är inte ovanligt i den politiska debatten där striden ofta står om huruvida man ska ha det ena eller det andra styrmedlet, när man ofta behöver båda, eller ännu flera, för olika syften och vid olika tidpunkter. I dagsläget hindrar internationella regelverk införandet av en koldioxidskatt för internationella flygningar. Det globala klimatkompensationssystem (CORSIA) som avses införas kommer endast att ge en långsammare ökningstakt av flygets utsläpp efter 2020.

För att nå klimatmålen behövs därför i dagsläget andra styrmedel, samtidigt som det svåra arbetet för att förändra de internationella regelverken behöver fortgå. Flygskatt är ett sådant styrmedel och är i dag i bruk i flera länder, exempelvis Storbritannien och Tyskland. Skatten i Storbritannien är ungefär dubbelt så hög som den som föreslås för Sverige. Flygskattens effekt är sämre än teoretiskt optimala styrmedel men den kan ge en omedelbar minskning av utsläppen jämfört med hur utvecklingen annars skulle bli.

Inga egna förslag från Hild

Erfarenheten visar också att miljöskatter sällan är teoretiskt optimala från början men att de utvecklas över tid. Flygskatten behöver därför så småningom ersättas av eller kompletteras med andra styrmedel, exempelvis välavvägda styrmedel för att på medellång sikt öka biobränsleanvändningen inom flyget. I vilket fall står det klart i en rad studier att det behövs styrmedel som snabbt kan begränsa flygets klimatpåverkan och på just den punkten lämnar Hild inte ett enda förslag.

Anklagelser utan belägg

Det vi framför ovan bygger på många års forskning och ett flertal offentliga expertuppdrag, exempelvis från UNEP, EU-kommissionen och OECD samt Sveriges riksdag och regering. Vi har gjort en omfattande vetenskaplig publicering i frågor som rör bland annat flyg och transporter, klimat och miljö samt beslutsfattande och miljöpolitik. Hild hävdar – och det förvånar att Altinget låter publicera något sådant – att vi ”slarvar” i vår forskning. Inte heller på den punkten framför han minsta belägg. Men det finns en metod på den punkten som vi välkomnar – kritik framförd i vetenskapligt granskad publicering. Den möjligheten är tillgänglig för alla.