Svenskt Vatten: Kommunerna har inte lagstiftning i ryggen

REPLIK. Det är anmärkningsvärt att kommunerna själva bestämmer vilka nivåer av skyfall som ska hanteras. Men det ännu mer anmärkningsvärt att kommunerna fått ett ansvar där de saknar rådighet för att lösa situationen, skriver Pär Dalhielm.

Pär Dalhielm
Vd, Svenskt Vatten

 

Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv behöver hela staden medverka i anpassningen till ett förändrat klimat vilket innebär en stadsplanering som gör plats för vattnet.

Ett robust samhälle

Det finns i dag flera kommuner som på ett förtjänstfullt sätt arbetar med kommungemensamma strategier i sin stadsplanering för att på bästa sätt nyttja ekosystemtjänster och god stadsplanering som verktyg.

Där utgör ledningsnätet för dagvatten en del, men förmågan att planera vägar, byggnader, grönområden för ett robust samhälle den stora delen.

Lagstiftningen

Om det är anmärkningsvärt att kommunerna själva bestämmer vilka nivåer av skyfall som ska hanteras så är det ännu mer anmärkningsvärt att kommunerna fått ett ansvar där de saknar rådighet för att lösa situationen.

Huvudproblem är, som Rikard Silverfur från Fastighetsägarna så förtjänstfullt påpekar, den befintliga bebyggelsen och att kommunerna inte har lagstiftning i ryggen som ger befogenhet att styra och samordna åtgärder på privata fastigheter.

Ansvar och befogenheter

En tätorts centrum innehåller allt som oftast en majoritet privata fastigheter som saknar skyldighet att se till helheten och därför enbart inriktar sig på att skydda den egna fastigheten, ibland på grannfastigheternas bekostnad.

När ansvar och befogenheter inte hänger ihop så uppstår problemen, och få privata fastighetsägare har visat intresse för att ta kostnader och vidta åtgärder som är till nytta även för grannen.

Staten måste ingripa

Kommunen är begränsad till att vidta åtgärder på de fastigheter som man har rådighet över, vilket ibland är långt ifrån de åtgärder som ger störst kostnadsnytta för samhället i stort.

Lösningen är därmed, precis som Silverfur föreslår, att staten griper in och ger kommunerna den befogenhet som krävs för att lösa problemen.

Forrige artikel Grön ungdom till (L): Sluta vara mesar – ställ krav på kommissionen Grön ungdom till (L): Sluta vara mesar – ställ krav på kommissionen Næste artikel C replikerar: Utsläppsrättshandel – ett sätt att angripa Östersjöns problem C replikerar: Utsläppsrättshandel – ett sätt att angripa Östersjöns problem
Omstritt förslag ökar risk för våld mot skogstjänstemän

Omstritt förslag ökar risk för våld mot skogstjänstemän

NYCKELBIOTOPER. Om Skogsstyrelsen upphör att registrera nyckelbiotoper kommer med stor sannolikhet risken för våld och hot om våld mot de anställda att öka under övergångsperioden. Det framgår av myndighetens egen riskvärdering.