Styrningen av Vattenfall het fråga för nya regeringen

ENERGI. Vattenfall drar ner omsättning och resultat för bolagen med statligt ägande, visar en ny rapport. Men viktigast för den kommande regeringen bli att ta fram nya miljödirektiv för bolaget.

De rödgröna ogillar Vattenfalls brunkolsbrytning i Tyskland.
Men verksamheten började under en socialdemokratisk regering.
De rödgröna ogillar Vattenfalls brunkolsbrytning i Tyskland. Men verksamheten började under en socialdemokratisk regering.Foto: Foto: Vattenfall
Kristina Gauthier Reberg

När Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet var i opposition gick de hårt åt alliansregeringens styrning av Vattenfall, både för bolagets köp av holländska Nuon 2009 och för kolkraftverk och planer på nya kolgruvor i Tyskland.

– Vattenfall ensamt släpper ut mer koldioxid än hela nationen Sverige. Vattenfall gör huvudlösa affärer med gaskraft med Nuon och öppnar nya kolgruvor i Tyskland. Det här gör att vi tappar trovärdighet i det globala miljöarbetet, sade Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt den 7 maj i riksdagens partiledardebatt inför EU-valet.

Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin vill i en KU-anmälan den 10 september, fyra dagar före valet, att konstitutionsutskottet ska granska hur alliansregeringen har styrt Vattenfall. Enligt ägardirektiven från 2010 ska bolaget ge en marknadsmässig avkastning och vara ledande i omställningen till en ekologiskt hållbar energiförsörjning. ”Det kan inte råda någon tvekan om att planerna på nya kolgruvor strider mot de ägardirektiv som antogs av regeringen 2010”, skriver hon i sin anmälan.

Socialdemokraterna har hållit en något lägre profil i frågan om Vattenfall.

– Den svenska industrin är beroende av en långsiktig och pålitlig energiförsörjning för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Vattenfall är en viktig pusselbit för den svenska energi- och industripolitiken, sade Krister Örnfjäder (S) när riksdagen i januari debatterade de statliga bolagen.

 – Vi anser att riksdagen ska uppmana regeringen att se till att Vattenfall blir en pådrivande aktör för att främja ett hållbart energisystem.

När det gäller Nuon-affären krävde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i vintras en oberoende granskningskommission, utöver den granskning som konstitutionsutskottet var i färd med att göra.

De tre partierna har också varit eniga i sin kritik av hur alliansregeringen har hanterat Vattenfall.

Men de är oeniga om vilka nya miljödirektiv som ska gälla den statliga energijätten.

I en reservation till näringsutskottets betänkande från i vintras om de statliga bolagen (näringsutskottet 2013/14:7) skriver Miljöpartiet att regeringen bör se till att Vattenfall tar fram en strategi ”för att ställa om hela verksamheten till att bli helt baserad på förnybar energi till 2030”.

Den synen tar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet avstånd från i en gemensam reservation i samma betänkande: ” Vattenfall som statligt energibolag bör vara föregångare i energiomställningen. Vi delar dock inte uppfattningen (…) att riksdagen ska uppmana regeringen att uppdra åt Vattenfall att ta fram en strategi för att ställa om hela verksamheten till att bli helt baserad på förnybar energi till 2030.”

Precis som Krister Örnfjäder (S) sade när riksdagen debatterade de statliga bolagen betonar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i sin reservation industrins behov av en ”långsiktig och pålitlig energiförsörjning” och statliga Vattenfalls viktiga roll i energi- och industripolitiken.

Socialdemokraterna är inte heller helt utan skuld för Vattenfalls engagemang i fossila energikällor. Bolaget investerade i tysk kolkraft i början av 2000-talet, när det fortfarande var Socialdemokraterna som hade regeringsmakten.

– Det sista beslutet att nyinvestera i kolkraft togs faktiskt av den socialdemokratiska regeringen 2006. Det var bland det sista som man gjorde före valet, påminde Mats Odell (KD) i debatten i januari om de statliga bolagen.

Dokumentation

Vattenfall sänke bland statliga bolag

Omsättningen för bolag med statligt ägande minskade första halvåret i år med 2,5 procent, visar rapporten för statliga bolag. Nedgången beror på att Vattenfalls omsättning har krympt, till följd av lägre elpriser och volymer och försäljning av elnät i Hamburg. Vattenfall står för 48 procent av den totala omsättningen för bolag med statligt ägande.

Resultatet efter skatt var bättre än samma period förra året, med en vinst på 18,3 miljarder kronor, jämfört med en förlust på 4,5 miljarder kronor första halvåret 2013. Då berodde förlusten på Vattenfalls nedskrivningar på verksamheterna i Tyskland och Holland. Men också första halvåret i år tynger Vattenfall räkenskaperna med ökade avsättningar till avvecklingen av tysk kärnkraft, lägre elpriser och minskad försäljning. 

Rapport för bolag med statligt ägande januari-juni 2014



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00