"Stora konsekvenser för Skogsstyrelsens legitimitet"

DEBATT. Skogsstyrelsens förslag att sluta registrera nyckelbiotoper innebär en rejäl inbromsning i naturvårdsarbetet, i en tid när det i stället behöver trappas upp. Det skriver Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. 

Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen

Skogsstyrelsen vill sluta att registrera de mest skyddsvärda områdena, så kallade nyckelbiotoper, när en markägare vill avverka skogen. Men om riksdagens miljökvalitetsmål Levande skogar ska vara möjligt att nå krävs kunskap om de skogar som har rikast biologisk mångfald.

Hur ska Skogsstyrelsen på ett trovärdigt sätt kunna fortsätta miljömålsarbetet om förslaget, som nu är på remiss, blir verklighet?

Nyckelroll i myndigheters arbete

Nyckelbiotoper är områden i skogen som med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för växter och djur i skogen och spelar en livsavgörande roll för skogens hundratals rödlistade arter.

Information och kunskap om dessa skogar spelar en nyckelroll i flera myndigheters arbete och strategier för att nå riksdagens miljökvalitetsmål som rör skog, inte minst målet Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för.

Skapa långsiktighet

Problemet är att både myndigheter och markägare ofta saknar kunskap om var dessa områden finns. Det innebär att biologiskt rika och värdefulla skogsområden riskerar att avverkas. Skogsstyrelsen pekar själv på riskerna med ett försämrat kunskapsunderlag för såväl den egna verksamheten som för andra myndigheters naturvårdsarbete om förslaget går igenom.

Under de senaste åren har Skogsstyrelsen arbetat intensivt för att skapa långsiktighet och samsyn mellan representanter för naturvård och skogsbruk i frågan om nyckelbiotoper. Naturskyddsföreningen har aktivt deltagit i denna dialog, men kan konstatera att myndigheten stegvis nedmonterat detta rigorösa naturvårdsarbete som har byggts upp i decennier.

Stora konsekvenser

Skogsstyrelsens generaldirektör beslutade först att pausa inventering och registrering av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Senare fattades beslut om högre krav för vad som ska betraktas som en nyckelbiotop i den delen av landet.

Detta har resulterat i att många skogar som tidigare klassats som nyckelbiotoper inte längre gör det, och att de därmed riskerar att avverkas. Som spiken i kistan föreslår Skogsstyrelsen nu att myndigheten ska sluta registrera nyckelbiotoper, och därmed också sluta förmedla information och kunskap om dessa när markägare vill avverka sin skog.

Förslaget är ute på remiss och i december ska Skogsstyrelsens styrelse besluta i ärendet. Ett beslut som kan få stora konsekvenser för myndighetens legitimitet som miljömålsansvarig myndighet.

Stort ansvar på skogsägaren

Om nyckelbiotoper inte längre registreras vid avverkningsanmälan, får det direkta konsekvenser för skogsägare med hög andel nyckelbiotoper på sin mark eftersom den nationella strategin för formellt skydd av skog, prioriterar nyckelbiotopsrika fastigheter.

Slutar myndigheten registrera dessa enligt förslaget, läggs ett stort ansvar över på skogsägaren att själv identifiera nyckelbiotoperna, samtidigt som möjligheten att få ersättning för den skyddsvärda marken minskar.

Parallella system

Med det förslag som Skogsstyrelsen nu presenterar kommer det att bli nödvändigt att utveckla nya arbetssätt för att kartlägga områden med höga naturvärden, vilket myndigheten även lyfter i sitt förslag.

Detta kommer att ta både tid och resurser i anspråk från myndigheten, som dessutom kommer att behöva arbeta i parallella system, där nyckelbiotopsinventering fortsätter att genomföras på viss mark, medan andra arbetssätt ska tillämpas i samband med avverkningsanmälningar.

Väntar inte på remissvar

Ur det perspektivet är det svårt att förstå varför Skogsstyrelsen väljer att föreslå att nyckelbiotoperna inte längre ska registreras i samband med avverkning, i stället för att söka konstruktiva lösningar som kan kopplas ihop med den utredning som regeringen nu sjösatt kring skog och äganderätt och som bland annat adresserar frågan om nyckelbiotoperna.

Skogsstyrelsens ledning verkar dock ha bestämt sig utan att ens vänta på de remissvar som vi och andra nu arbetar på.

Omföring av ansvar

Redan i dag finns flera skäl att låta en rad av Skogsstyrelsens arbetsuppgifter föras över till länsstyrelserna. Detta diskuterades redan i den offentliga utredningen om statens regionala förvaltning, som föreslår att den regionala verksamheten flyttas över till länsstyrelserna.

Väljer Skogsstyrelsens styrelse den väg som myndighetens ledning nu har stakat ut, är en omföring av ansvar till länsstyrelserna helt nödvändig.

Inbromsning i naturvårdsarbetet

Vi har aktivt deltagit i Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper med en vilja att bidra konstruktivt till arbetet med att öka kunskapsunderlaget om var den skyddsvärda skogen finns. I stället har vi bevittnat hur beslut fattats och förslag lagts fram som inte kommer lösa vare sig knutarna mellan naturvården och skogsbruket eller öka takten i miljömålsarbetet.

Skogsstyrelsens förslag innebär en rejäl inbromsning i naturvårdsarbetet i en tid när det i stället behöver trappas upp. Det riskerar i slutändan att resultera i att mer skyddsvärd skog omvandlas till kalhyggen än vad som redan sker.

Nu hoppas vi att Skogsstyrelsens styrelse inväntar remissvaren, gör en egen klokare bedömning än dess tjänstemän, och inte ytterligare underminerar miljömålsarbetet.

Tema: Striden om skogen

Forrige artikel Apoteksföreningen: Orimligt att myndigheten endast ser till lägsta pris Apoteksföreningen: Orimligt att myndigheten endast ser till lägsta pris Næste artikel Fores: Så kan Löfven få fart på de negativa utsläppen Fores: Så kan Löfven få fart på de negativa utsläppen
  • Rapportera

    Mats S Johansson

    Piskan eller moroten?

    Naturskyddsföreningens tro på att piskan är effektivare än moroten är antagligen det allvarligaste hotet vi har mot svensk natur och biologisk mångfald. Om Johanna hade drivit frågor som: ”Hur belönar man dem som sköter sin skog på ett långsiktigt bärkraftigt sätt?” lika aktivt och kreativt som när hon kallar alla miljöskatter som inte är lika höga som den högsta för ”subventioneringar” är jag övertygad om att vi uppnått betydligt fler av våra miljömål och det betydligt snabbare.
    Under tiden som Naturskyddsföreningen centralt, som Johanna påstår här, deltar aktivt i diverse konstruktiva ”dialoger”, måste de skogsägare som vårdat sin skog genom generationer vara beredda att få sin egendom ”beslagtagen” efter att en av Johannas lokala medlemmar har hittat spår av en tjäderlek, eller en lavskrika, någon kilometer från en planerad avveckling.
    Gång på gång ser vi det samma. Konstruktiva, enligt eget utsago, ”dialoger” på central nivå och konfrontation och överklaganden på regional och lokal nivå. Det vi ser är den moderna Naturskyddsföreningen där det har blivit viktigare att, med symbolfrågor och symbolarter, värva nya medlemmar än att samarbeta med resten av samhället för att nå våra miljömål.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Naturskyddsföreningens politike

    Tidigare fanns det en skogsvärdsstyrelse i varje län under länsstyrelsen, sedan fick skogsstyrelsen kontroll över de flesta skogliga ärenden även om samråd ibland förutsattes. Skogsstyrelsen har hand om både produktions och miljösidan. Domstol har förklarat att Skogsstyrelsen kan fatta beslut i artskyddsrelaterade ärenden i skogen. Skogsstyrelsen inledde ett program för nyckelbiotopsinventering som lades ned när Riksdagen vägrade finansiera det. Naturligt Skogsstyrelsen då gör omtänk. Men Naturskyddsföreningen vill nu låta pendel slå tillbaks och omyndigförklara Skogsstyrelsen i miljöfrågor och därmed öka fokuseringen på produktionsfrågor.
    Skogsägare eller skogsindustri är inte representerat i Skogsstyrelsens styrelse medan nuvarande ordf i WWF och förutvarande ordf i Naturskyddsföreningen sitter i styrelsen. Således övervikt för miljö contra produktion.
    Naturskyddsföreningen vill inte vara med i skogscertifieringsprocessen utan föredrar att kritisera utifrån och därigenom minska värdet av certifieringen.
    Vad jag förstår VILL Naturskyddsföreningen inte vara med i de grupper som bereder förslag i Skogsstyrelsens regi utan komma in efteråt och såga förslagen.
    Mitt intryck är att Naturskyddsföreningen sedan 40 år i ökande grad verkat för polarisering istället för dialog.

  • Rapportera

    Hallberg · Lantbrukare

    Rör inte Skogsstyrelsen

    Länstyrelsen har hand om tillsyn av Lantbruket......
    Det har inte varit så lyckat då vi ser utvecklingen läs avveckling!
    Kompetens brist är det här och där inom Lst!
    Ändå är lantbruk realt här och nu.
    Skogsbruk däremot är i stort sett bara debatt.
    Jobba för friheten då kommer utveckling på köpet

  • Rapportera

    Skogshatten · Skogsmästare

    Apropå piska och morot.

    Tron på moroten istället för piskan är stor hos många privata skogsägare, och en stor del av dessa är också ansvarsfulla och kunniga skogsägare som själva bestämmer vad som ska göras i sin egen skog. Dessvärre gäller inte det det för den andra halvan av skogsägare som består av bolag och stat/kommun/kyrka m.fl. Dessa förvaltas av tjänstemän som har ett uppdrag att redovisa tillräckligt stor vinst till sina ägare. Den uppgiften uppfattas av dessa tjänstemän som mycket större och viktigare än en rik natur. Därför lägger de sin naturvård på miniminivån, ibland lite över, men ofta lite under för att få högsta möjliga avkastning. En del av de privata skogsägarna överlåter skötseln till skogsägarföreningen eller till andra konsultföretag i branschen, vars tjänstemän gör likadant som bolagens, d.v.s. minsta möjliga naturvård. Resultatet blir att betydligt mer än hälften av skogen sköts inte ansvarsfullt för naturvård och biologisk mångfald.

Omstritt förslag ökar risk för våld mot skogstjänstemän

Omstritt förslag ökar risk för våld mot skogstjänstemän

NYCKELBIOTOPER. Om Skogsstyrelsen upphör att registrera nyckelbiotoper kommer med stor sannolikhet risken för våld och hot om våld mot de anställda att öka under övergångsperioden. Det framgår av myndighetens egen riskvärdering.