"Stora insatser görs för bättre miljöhänsyn i skogen"

DEBATT. Den första uppföljningen av arbetet med gemensamma målbilder för bättre miljöhänsyn i skogen visar att stora insatser görs. Fortsätter nu skogsbrukets aktörer på den inslagna vägen kommer konkreta resultat synas i Skogsstyrelsens uppföljningar år 2020, skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Av: Herman Sundqvist
generaldirektör Skogsstyrelsen

Arbetet med att ta fram målbilderna startade år 2011. Med gemensamma krafter tog skogsbruk, myndigheter och ideella organisationer fram ett 40-tal målbilder för att bra miljöhänsyn ska tas i skogen. Vi ville uppnå en ökad samsyn kring vilken miljöhänsyn som krävs vid skogsbruksåtgärder för att nå skogens miljömål. Den 14 oktober redovisade Skogsstyrelsen till regeringen hur målbilderna genomförs praktiskt i skogsbruket. Sammantaget visar uppföljningen att skogsbruket arbetar aktivt med dem och att potentialen för att åstadkomma förbättrad miljöhänsyn de kommande åren är god. Men om det verkligen ska hända behövs:

1) En fortsatt bred uppslutning av skogsbruket kring målbilderna.

2) Vidareutveckling av målbildsarbetet. Här krävs fortsatt samverkan. Inte minst för att underhålla en gemensam tolkning av målbilderna.

3) Respekt för att skogens omloppstider är långa. Därför behöver alla aktörer vara uthålliga och arbeta på lång sikt för att målbildsarbetet ska få avsedda effekter i skogen.

4) Uppföljningssystem som ger jämförbara resultat. Det vore en stor fördel om skogsbrukets aktörer baserade sina egna uppföljningssystem på målbilderna. Då blir resultaten jämförbara med Skogsstyrelsens uppföljningar och risken för olika tolkningar av hur det faktiskt ser ut, minskar.

Målbilderna har fått genomslag

Ett trettiotal av de största företagen och organisationerna, som tillsammans står för nästan 80 procent av den areal som anmäls för föryngringsavverkning, har svarat på en enkät om målbilderna. Enkätsvaren visar tydligt att målbilderna har fått ett stort genomslag när det gäller andelen aktörer som har för avsikt att följa målbilderna och har infört dem i sina riktlinjer. Nästan alla de tjänstemän och entreprenörer som på något sätt är involverade vid en avverkning är utbildade om målbildernas innehåll. Likaså visar en effektutvärdering att målbilderna är ett stöd i det praktiska arbetet, exempelvis för planerare och maskinförare, med att forma miljöhänsynen. Störst påverkan på utformningen av miljöhänsynen har den egna kunskapen och attityder.

Mätbara effekter dröjer

En mycket god grund för att förbättra miljöhänsynen har alltså lagts. Vi kan dock ännu inte presentera data som i sin helhet visar miljöhänsynen efter det att målbilderna börjat att tillämpas. Det går därför inte att utläsa några effekter av målbildsarbetet i Skogsstyrelsens uppföljning av miljöhänsyn. Alltför kort tid har gått sedan målbildsarbetet startade och det finns en eftersläpning i uppföljningarna.

När vi följer upp miljöhänsyn redovisas medeltal för tre år. De senaste resultaten gäller perioden 2012/13-2014/15. De äldsta avverkningarna gjordes före lanseringen av målbilderna och de senaste är avverkningar som gjordes fram till sommaren 2015, då tillämpningen av målbilderna var i sin linda. De första resultaten från den nya hänsynsuppföljningen som kan visa på effekter av målbilderna bedöms komma år 2020. Vår förhoppning är att skogsbruket inför uppföljningssystem som är jämförbara med Skogsstyrelsens och därigenom möjliggör bättre analyser.

Tror på metoden med målbilder

Skogsstyrelsen har stor tilltro till målbildsarbetet och till den fortsatta samverkan inom skogssektorn för att gemensamt förvalta och föra ut målbilderna. Vi bedömer att det finns en stark tilltro till arbetet även inom skogsnäringen. Målbilderna är – kort och gott – ett oerhört viktigt verktyg när den framtida skogen skapas. Inte minst med tanke på att ökad produktion av skogsråvara har en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle och god miljöhänsyn är en förutsättning för hållbar skogsproduktion.

Forrige artikel "Kilometerskatten en kvarnsten för företag i norr" Næste artikel Sverige behöver ett skarpt energieffektiviseringsmål Sverige behöver ett skarpt energieffektiviseringsmål
  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Dialog- Målbilder-tomma ord vars syfte är att manipulera verkligheten

    Senaste trixet från skogsbruket är att uppfinna nya ord, vars enda syfte är att med förhalningstaktik förhindra att Skogsvårdlagen skärps. En skärpning av skogsvårdslagen med straffpåföljder skulle nämligen innebära att skogsbruket som enda näring i landet skulle tvingas följa gällande regler och lagar. I dag råder nämligen SKOGSPOLITISK RÄTTSRÖTA - i praktisk handling innebär detta att Svenskt Skogsbruk är straffriförklarade. Skogsbruket kan nämligen medvetet bryta mot Skogsvårdslagen, EU:s Vattendirektiv, Miljöbalken, Brottsbalken utan några som helst straffpåföljder- vilket är rättsvidrigt. Ingen annan näring i landet kan så som skogsbruket totalt strunta i gällande regler och lagar. Detta är så anmärkningsvärt att flera jurister frågar sig hur detta kan vara möjligt. Någon gång måste väl ändock Sveriges Miljöåklagare våga sätta ner foten och väcka åtal mot en verksamhet som är juridiskt klassad som Miljöfarlig Verksamhet.