Statschefer överens om bud för klimatandel i EU-budgeten

MFF. Medlemsländerna är eniga om att följa kommissionens förslag och vika 25 procent av EU:s långtidsbudget åt klimatåtgärder. Men kvar står frågan om summan är definitiv.
– Vi kommer att fortsätta att driva på för att det här ska ses som ett golv, inte ett tak, säger statsminister Stefan Löfven (S).

De två tillträdande EU-ledarna Charles Michel och Ursula von der Leyen väntas möta en tuff uppgift framöver när EU-budgeten ska slutförhandlas.<br>
De två tillträdande EU-ledarna Charles Michel och Ursula von der Leyen väntas möta en tuff uppgift framöver när EU-budgeten ska slutförhandlas.
Foto: European Union, 2019
Jacob Hederos

Frågan om hur stor andel av unionens långtidsbudget under de kommande sju åren 2021-2027 som ska gå till åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna har diskuterats intensivt sedan EU-kommissionen presenterade sitt förslag våren år 2018.

Kommissionen ville att andelen ska öka från dagens 20 till 25 procent. EU-parlamentetet höjde budet till 30 procent och miljöorganisationer och gröna partigruppen har önskat att andelen ska uppgå till som mest 50 procent.

Inom Ministerrådet har det dock varit mer oklart. I maj hade åtta länder, däribland Sverige och Danmark, samlats kring att andelen bör vara minst 25 procent. I juni var summan 25 med i utkastet, men fortfarande förhandlingsbar. Men därefter verkar det ha rört på sig. Inför torsdagens start på EU-toppmötet sade Stefan Löfven att det nåtts enighet.

– Det är viktigt att ha en hög ambitionsnivå på klimatområdet och att det återspeglas i budgeten. Det är bra att det nu finns en enighet om att 25 procent av budgeten ska gå till klimatåtgärder. Vi kommer att fortsätta att driva på för att det här ska ses som ett golv, och inte ett tak.

Olika bud om totalen

Det är så demokrati fungerar.

Stefan Löfven (S) beklagar att jordbruksstödet ser ut att öka till följd av trycket från medlemsländerna.

Andelssumman som diskuteras är att gå från nuvarande budgetperiodens 206 miljarder euro mot 320 miljarder, om kommissionens förslag till totalbudget går igenom. Men flera av nettogivarländerna, däribland Sverige, Danmark och Tyskland, är inte sugna på att långtidsbudgeten ska växa så mycket som föreslås från kommissionen. Den förhandlingen lär fortsätta till sista stund (se faktaruta).

Även om en målsiffra har tagits fram kvarstår dock en annan tung fråga i långtidsbudgetsamtalen på klimatsidan. Nämligen att bestämma hur man ska säkerställa att målnivån uppnås. Bland andra den svenska regeringen anser att metoderna för att följa upp och mäta arbetet behöver skärpas. De fokuserar nu på den frågan, tillsammans med en strid för att få in ordet ”minst” framför målsiffran 25.

Läs mer: Inom forskningsprogrammet Horizon har tidigare klimatandelsmål missats

Målet är att överenskommelsen om långtidsbudgeten mellan medlemsländerna ska kunna nås under december, men Stefan Löfven öppnar också för att samtalen kan fortsätta in i år 2020.

Klimatmålet får vänta

Den andra stora klimatfrågan under mötet rör diskussionerna om EU:s klimatambition i ett globalt perspektiv. Efter junimötets misslyckande – där fyra länder blockerade ett beslut om att unionen ska ha ett mål om netto-nollutsläpp år 2050 – ligger nu fokus på att komma överens vid decembertoppmötet. Det sker samtidigt som de årliga globala klimatförhandlingarna, COP25 i Chile, avslutas.

Ett smörjmedel i de avslutande diskussionerna ska dock välsignas redan under detta toppmöte. Detta genom att statscheferna trycker på för att stärka den så kallade ”Just Transition”-fonden. Fonden riktar sig nämligen till omställning i de regioner som är särskilt beroende av fossila resurser för den lokala ekonomin. Flera av de regionerna återfinns också bland de mest skeptiska staterna till ett netto-nollmål, Tjeckien, Ungern och Polen.

Läs mer: Pengar viktigt - men inte allt

En kvarstående fråga är hur fonden, i dag på 4,8 miljarder Euro, ska stärkas framöver. Polen slängde inför toppmötet in krav på att ”nya pengar” frigörs för att det ska vara aktuellt för landet att ställa upp på ett netto-nollmål.
– De nuvarande ramarna och instrumenten är inte tillräckliga för att uppnå klimatneutralitet, skriver Polen i sitt bud som Euractiv publicerat.

Dokumentation

Jordbruksstödet ser ut att öka

Trots påtryckningar från flera parter, däribland Sverige, om att jordbruksstödet borde minska som en andel av EU:s budget ser det ut som att kommissionens förslag till en nedskärning stoppas hos ministerrådet.

Enligt ett läckt utkast föreslås andelen gå från föreslagna 28,6 procent till 30,9. Orsaken ska enligt Stefan Löfvens uttalande inför EU-nämnden vara att 21 medlemsstater begärt detta i förhandlingarna.
– Det är så demokrati fungerar.

En stor del av de vikta medlen till klimatåtgärder kommer troligen att hämtas därifrån. Enligt ett utkast från tidigare i somras föreslås 40 procent av jordbruksbudgeten riktas till klimatinsatser.

Totalsumman på budgeten som diskuteras mellan medlemsländerna rör sig för tillfället mellan 1,03 och 1,08 procent av unionens BNI. Kommissionens förslag ligger på 1,14 om totalen räknas in (totalt 1 161 miljarder euro), och parlamentet önskar att andelen uppgår till 1,3 procent av BNI.

Efter statschefernas diskussioner väntas finska ordförandeskapet lägga fram ett nytt utkast till långtidsbudget. Detta kan väntas inom någon vecka, enligt Altingets uppgifter.

Läs mer: Kommissionens förslag

Läs mer: Utkast till slutsatstext (14/10)

Läs mer: Tulldebatt kommer skaka om EU:s klimatpolitik


Nämnda personer

Stefan Löfven

Styrelseordförande Sipri, styrelseordförande Olof Palmes minnesfond, styrelseledamot Stiftelsen Harald Edelstam
Svetsare (AMU i Kramfors)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00