SSM: Kärnkraftsbolagens plan är strålsäker

STRÅLNING. Strålsäkerhetsmyndigheten ger kärnkraftsbolagen grön flagg för ett slutförvar i Forsmark. Men det är regeringen som har sista ordet.

Kärnbränsletransport vid OKG:s kärnkraftverk i Oskarshamn.
Kärnbränsletransport vid OKG:s kärnkraftverk i Oskarshamn.Foto: Foto: OKG
Johanna Alskog

Vårvintern 2011 lämnade Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, in sin ansökan om ett slutförsvar för använt kärnbränsle i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. På onsdagen denna vecka, drygt fem år senare, gav Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, grön flagg till ansökan när det gäller strålsäkerhetsfrågorna. Detta i form av ett yttrande till mark- och och miljödomstolen.

– Hade det varit enkelt, hade det gått fortare än fem år, sade Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten, vid onsdagens pressträff, som lyfte fram att endast Finland har hunnit längre än Sverige med frågan om slutförvar för kärnbränsle

Det är ett positivt besked för SKB, men beskedet mottas inte med några hurra-rop på alla håll. Det råder bland annat olika uppfattningar om kopparkapslarna som kärnbränslet ska förvaras i, är säkra nog eller kommer förstöras av korrosion. Tidsperspektivet för ett slutförvar är 100 000 år – inklusive en ny istid – och enligt vissa kritiker finns det risk för läckage redan efter 1000 år.

20 ton per reaktor per år

Varje reaktor skapar 20 ton kärnavfall per år, just nu finns cirka 6000 ton i det så kallade mellanlagringen i väntan på en – minst sagt – långsiktig lösning.

Strålsäkerhetsmyndigheten är en viktig remissinstans till domstolen. Det gläder oss att myndighetens samlade bedömning är att SKB har förutsättningar att bygga ett säkert slutförvar.

Christopher Eckerberg, vd för Svensk Kärnbränslehantering AB

Naturskyddsföreningen hör till dem som inte är övertygade om att planen håller.

 – Det är djupt bekymmersamt att Strålsäkerhetsmyndigheten nu ställer sig bakom kärnkraftbolagens ansökan, trots att det finns klara frågetecken kring metoden. Särskilt brännande är frågan om kopparkapslarna kan korrodera, vilket det nu finns ett fullgott vetenskapligt stöd för att de faktiskt gör, säger Oscar Alarik, jurist på Naturskyddsföreningen.

Från SSM:s sida betonar man att alla frågor har synats ur alla tänkbara vinklar och varje sten har vänts flera gånger om.

– Med de kompletteringar som har kommit in, anser vi att den kan godtas som ett underlag när det gäller strålsäkerhetsfrågorna kring inkapsling och slutförvarsanläggninarna. Systemet kommer att kunna uppfylla våra väldigt stränga strålsäkerhetskrav, sade Ansi Gerhardsson.

Om val av plats och metod

I sin ansökan har SKB gett god motivering för valet av Forsmark som plats, likaså för valet av metod för slutförvar samt visat att man har förutsättningar för att bygga och driva anläggningarna, enligt SSM:s sammanfattande bedömning.

Regeringens beslut

Men frågan är långt ifrån avgjord med Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen ska säga sitt, och under nästa år planerar sedan SSM lämna sin slutgiltiga bedömning om slutförvaret får byggas eller inte till regeringen. Därefter ligger den tunga bollen i regeringens knä.
– Vi vet inte hur regeringen kommer att ställa sig till att ta i den här frågan eller inte den här mandatperioden, sade Ansi Gerhardsson.

Och när regeringen eventuellt har gett sitt tillstånd – då vidtar nya säkerhetsbedömningar under den fortsatta processen. 

Dokumentation

Slutförvarets utveckling under 40 år

1970-talet: Avfallsfrågan utreds och utveckling av slutförvarsmetod inleds

Mellan 1973 och 1976 genomförs den statliga AKA-utredningen (AKA = Använt Kärnbränsle och radioaktivt Avfall) som föreslår att avfallsfrågan bör utredas. Utredningen lyfter även: på behovet av ett gemensamt mellanlager för använt kärnbränsle, gemensamma slutförvarsanläggningar samt att kärnkraftsindustrin bör stå för kostnaderna.

1977 träder villkorslagen i kraft som innebär att nya kärnkraftsreaktorer endast får starta om ägaren kan visa på ett helt säkert sätt att ta hand om använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

1980-talet: Det svenska avfallsprogrammet tar form

1981 träder finansieringslagen och nuvarande finansieringssystem i kraft med avgifter på kärnkraftselen, statligt förvaltade fonder införs.

1984 träder kärntekniklagen i kraft som tydliggör reglerna för kärnavfall. Kärnkraftsföretagen får ansvar för metod och finansiering av slutförvaret av använt kärnbränsle.

1985 Clab, centralt mellanlagret för använt kärnbränsle, tas i drift i Oskarshamn.

1985 Svensk kärnbränslehantering, SKB, avbryter sina geologiska undersökningar och provborrningar på grund av protester i flera kommuner. 

1990-talet: Platsvalsprocessen inleds och strålskyddskrav på slutförvaret fastställs

1998 lägger dåvarande SSI fast de strålskyddskrav som ska gälla vid slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall.

2000-talet: SKB genomför platsundersökningar och väljer slutförvarsplats

2000 presenterar SKB en plan för platsundersökningar. Tre platser, Forsmark i Östhammars kommun, Simpevarp-Laxemar i Oskarshamns kommun ingår samt ett område i Tierps kommun. Tierp drar sig sedan ur efter omröstning i kommunfullmäktige.

2001 godkänner regeringen SKB:s plan att gå vidare.

2009 meddelar SKB att de vill gå vidare med Forsmark som plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle och Oskarshamn som plats för en inkapslingsanläggning.

2010-talet: SKB ansöker om tillstånd och Strålsäkerhetsmyndigheten inleder granskning

2011 ansöker SKB om tillstånd att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten påbörjar en inledande granskning av SKB:s ansökningar.

2016 lämnar myndigheten sitt remissyttrande om SKB:s ansökningar till mark- och miljödomstolen.

2017 planerar Strålsäkerhetsmyndigheten att vara klar med sin granskning och lämnar då sitt yttrande till regeringen som fattar beslut om SKB ska få tillstånd att öka mellanlagringskapaciteten i Clab liksom bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar eller inte.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00