Södra: Dagens skogspolitik tjänar landet väl

Av: Lena Ek
ordförande Södra

Sedan en ny skogspolitik såg dagens ljus 1994 och skogsägarna gavs möjlighet att utveckla skogsbruket genom frihet under ansvar har både naturhänsynen och produktionen förbättrats. Skogspolitiken har fungerat.

Utvecklingen under de senaste 20 åren har inneburit att miljöhänsynen steg för steg har utvecklats. Miljöarbetet är dock inte fullkomligt. Vi är de första att erkänna att det ibland blir fel, men vi känner inte igen Naturskyddsföreningens beskrivning av att det mesta är fel, att miljömålen inte uppnås och att endast staten och lagboken kan rädda utvecklingen. Här tycker vi att man drar fel slutsatser. Man underskattar skogsägarnas egna drivkrafter och hur dagens skogspolitik bidragit till att vi tagit stora kliv för att förbättra miljötillståndet.

Utan engagemang från tusentals skogsägare, entreprenörer och skogstjänstemän skulle vi aldrig varit där vi är idag. Betänk också att alla dessa 330 000 skogsägare i Sverige har olika mål med sin skog vilket garanterar mångfald över tid. Skogspolitikens viktigaste bidrag är att den gett förutsättningar för engagemang och frivilliga initiativ som vida överträffat nyttan av den lagstiftade hänsynen!

Flera mål är uppfyllda

Det är lätt att ta till retoriska knep som att 1 800 skogslevande insekter finns på rödlistan trots att en stor del av dessa aldrig påverkas av skogsbruk. På samma sätt är det lätt att påstå att hyggen fortsätter att breda ut sig.

Flera av delmålen under miljömålet Levande skogar har uppnåtts, exempelvis vad gäller mängden död ved och andelen löv som är på väg att öka långt över förväntningarna. Det finns områden där vi inte nått fram, exempelvis fortsätter kulturmiljöer att skadas i en takt som inte är acceptabel. I dagarna tar branschen därför ett gemensamt krafttag i den frågan!

Hänsynen behöver utvecklas vidare genom kontinuerlig förbättring, användandet av certifieringssystemen, utbildningar och studiekampanjer som Skogens vatten. Forskningen visar också att all den vardagshänsyn som visas i samband med avverkning, där det lämnas hänsynsytor och kantzoner vid vattendrag, har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Fritt fram fråga om avsättningar

Skogsbrukets och myndigheternas dialog om målbilder för god miljöhänsyn i skogen är en konkret del av det så kallade sektorsansvaret. Vi tror på dialog och vikten av att tillsammans diskutera tillståndet i skogen och vilka åtgärder som behövs för att förbättra förutsättningarna för växter och djur- samtidigt som vi bedriver ett aktivt skogsbruk.

Naturskyddsföreningen efterlyser karta över frivilliga avsättningar. Den privata certifierade skogsägaren äger själv sin gröna plan och visar gärna upp den om man frågar.

Det är lätt att ta till retoriska knep som att 1 800 skogslevande insekter finns på rödlistan trots att en stor del av dessa aldrig påverkas av skogsbruk. På samma sätt är det lätt att påstå att hyggen fortsätter att breda ut sig. Sanningen är ju att dagens hyggen ser helt annorlunda ut än hyggena på 1970-talet och hyggesarealen har dessutom minskat påtagligt. Hos Södras medlemmar är medelhygget 2,3 hektar. Vi tar nu initiativ för att lyfta fram skogens sociala värden, eftersom vi är övertygade om att friluftsliv och brukade av skogarna mycket väl kan kombineras.

En klok skogspolitik tjänar landet

Avslutningsvis glömmer man lätt bort att skogspolitiken i över hundra år utgått från skogens centrala roll för vårt samhälle. Efterhand har insikten om naturmiljöns betydelse ökat och i dag går miljöhänsynen hand i hand med produktion. Den balansgången är viktig.

Omvärldens förhoppningar på skogen som motor det biobaserade samhället bygger på ett aktivt och hållbart skogsbruk. Dagens skogspolitik där skogsägarnas egna drivkrafter tas tillvara har tjänat landet väl och kommer att fortsätta göra det om vi utvecklar den klokt.