"Simpel matematik bör också gälla för politik och klimatbistånd"

OPINION. Vid klimatmötet i Köpenhamn år 2009 lovade de rika länderna nya pengar i klimatstöd till de fattiga länderna. Ändå fortsätter de rika länderna att räkna samma pengar två gånger, i utvecklingsbiståndet och i klimatstödet, skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Världens totala utvecklingsbistånd ligger på cirka 140 miljarder dollar. Från i år har de rika länderna lovat att ge ytterligare 100 miljarder dollar i klimatstöd. Summan borde bli 240 miljarder dollar, skriver Mattias Söderberg.
Världens totala utvecklingsbistånd ligger på cirka 140 miljarder dollar. Från i år har de rika länderna lovat att ge ytterligare 100 miljarder dollar i klimatstöd. Summan borde bli 240 miljarder dollar, skriver Mattias Söderberg.Foto: Henrik Montgomery / TT

100 + 140 = 240.

Det är simpel matematik, skulle man kunna tro. Men så enkelt är det dessvärre inte alltid, i alla fall inte när vi pratar om utvecklings- och klimatbistånd till världens fattiga länder.

Summan stämmer inte

Världens totala utvecklingsbistånd ligger på cirka 140 miljarder dollar. Från i år har de rika länderna lovat att ge ytterligare 100 miljarder dollar i klimatstöd. Det borde bli 240 miljarder dollar, men det blir det inte.

För trots att målet om ”nya och ytterligare” klimatpengar tolkades så efter klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009 ser vi i dag att de rika länderna räknar samma pengar två gånger. Pengarna ingår alltså både i budgeten för utvecklingsbistånd och det samlade klimatstödet, men mig veterligen kan man inte använda samma pengar två gånger.

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

Under toppmötet i Köpenhamn år 2009 sa Danmarks dåvarande statsminister och ordförande för mötet, Lars Løkke Rasmussen: "Det är viktigt för mig personligen att understryka att finansieringen av ett nytt klimatavtal inte får underminera våra insatser gällande att få ner fattigdomen och nå utvecklingsmålen." Men nu cirka tio år senare är det svårt att se hur vi ska undgå att underminera hjälpen till världens fattigaste om stora delar av utvecklingsbistånden är öronmärkta till klimatanpassning och grön omställning.

Grön utveckling ersätter inte akut hjälp

Utvecklingsbistånd har ett brett syfte och kan stödja alla världens mål. För även om utvecklingen ska vara grön och hållbar så har klimatstödet fortfarande mer fokus på klimatanpassning och grön omställning. Taget till sin spets kan ett vindkraftverk i Kenya inte säkerställa akut hjälp till de tusentals herdar och deras familjer som förlorat sina boskap till följd av klimatförändringar. Vi riskerar därför att inte de allra fattigaste får den hjälp de behöver.

Om vi ska hantera de växande klimatutmaningarna ska det finnas ytterligare medel – och det är just de 100 miljarder dollar som världens rika länder lovade vid klimattoppmötet i Köpenhamn.

När jag pratar med politiker och ledare från västländer om de "nya och ytterligare" klimatpengarna – som det står i avtalet från 2009 – får jag ofta svaret att klimat ska integreras i utvecklingsbistånden, och att det därför inte finns någon poäng med att dela upp pengarna på två områden.

Löftena om mer och nya pengar

År 1970 lovade de rika länderna att ge 0,7 procent av landets BNI i utvecklingsbistånd. På 1990-talet började klimatstödet så smått att dyka upp på dagordningen som "nya och ytterligare" medel eftersom man redan då kunde se att klimatförändringarna skapade nya utmaningar i världens fattigaste länder. Samtidigt erkände de rika länderna att de stod för majoriteten av det samlade koldioxidutsläppen och därmed också var de största klimatsyndarna. Därför lovade många av världens ledare redan då att de stigande klimatutmaningarna ska hanteras med mer pengar och att löftena om utvecklingsbistånd inte får urholkas.

Nu 30 år senare har klimatutmaningarna utvecklats till en definitiv klimatkris. Därför är det viktigare än någonsin att politikerna får stå till svars för löftena om stöden till utvecklingen i världens fattigaste samhällen och samtidigt säkra planeten mot klimatförändringarna.

Fram med miniräknaren 

Svält, jämlikhet, demokrati och humanitära katastrofer ska vara kvar på dagordningen. Därför är det viktigt att ta fram miniräknaren. Vi kan inte få både utvecklingsbistånd, klimatanpassning och grön omställning ur samma pengapåse. Om vi ska hantera de växande klimatutmaningarna ska det finnas ytterligare medel – och det är just de 100 miljarder dollar som världens rika länder lovade vid klimattoppmötet i Köpenhamn.

Simpel matematik bör också gälla när det handlar om världens fattigaste och vår gemensamma planet.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare i klimatfrågor vid Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00