SD: Slutförvar av kärnbränsle kan kortas ned

När Sverige planerar för ett slutförvar av använt kärnbränsle är det en hisnande tidshorisont som ligger till grund för planeringen. Förvaret ska byggas för att hålla i 100 000 år. Därefter ska avfallet vara ofarligt. Men enligt Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson är statens säkerhetsmarginaler överdrivna med tiotusentals år.

– Det räcker med 10 000, 20 000, 30 000 år utan att någon direkt kommer att dö. Man sätter upp larvigt låga nivåer när man säger 100 000 år, säger han till Altinget.

Det finns en överdriven rädsla i samhället för radioaktivitet, enligt Bäckström Johansson.

– I Sverige och stora delar av världen tror man att radioaktivitet är farligt och onaturligt. Det är bland det mest naturliga vi har. Även människor strålar ut.

Det räcker med 10 000, 20 000, 30 000 år utan att någon direkt kommer att dö. Man sätter upp larvigt låga nivåer när man säger 100 000 år.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Mattias Bäckström Johansson säger att Sverigedemokraterna trots allt inte har något direkt att invända mot Svensk kärnbränslehantering AB:s förslag till slutförvar i Forsmark, inklusive vald metod. Ett slutförvar som alltså ska byggas med sikte att hålla i 100 000 år.

Ska klara ny istid om 60 000 år

Michael Egan är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, enheten Slutförvaring av radioaktivt avfall, säger att det den långa tidshorisonten handlar om att ta hänsyn till alla aspekter.

 – 100 000 år är ett sätt att ta hänsyn till den eventuella innebörden av en ny istid. För att man ska täcka in allt som kan påverka säkerheten. Enligt de prognoser, det som vi vet, kan nästa istid komma om ungefär 60 000 år i framtiden. Det är kopplat till det, samt till beaktandet av avfallets farlighet, säger Michael Egan till Altinget.

 – 100 000 är inte jätteexakt, men efter det är radioaktiviteten ungefär som i det ursprungliga uranet, säger han.

Fick Sverigedemokraterna bestämma skulle Sverige satsa på att den så kallade fjärde generationens kärnkraft med snabba reaktorer. En teknik där det tidigare använda kärnbränslet kan användas och skulle minska behovet av ett slutförvar från 100 000 till 1000 år, enligt Bäckström Johansson.

– Istället för att gräva ned avfallet kan vi använda det på ett mer ansvarsfullt sätt, säger han.

Moderaterna intresserade av ny kärnkraftsteknik

Under debatten kring energibudgeten i riksdagen förra veckan lyfte även Moderaternas Sofia Fölster fjärde generationens kärnkraft och möjligheten att använda dagens kärnavfall, som ett exempel på varför Moderaterna anser att det är angeläget att Sverige satsar på kärnkraftsforskning. Miljöpartiets Lise Nordin å sin sida kallade forskning på fjärde generationens kärnkraft för ett svart hål, tekniken för "väldigt dyr" och påminde om att energibolagen i Sverige ser ny kärnkraft som en icke-fråga.

– Ett argument som vi redan i den här debatten har hört två gånger är att ny teknik för kärnkraft skulle kunna lösa problemet med det kärnavfall som vi har att hantera. Låt mig säga någonting om det. SKB, Svensk Kärnbränslehantering, har avfärdat idén att det avfall som de är ansvariga för att slutförvara skulle kunna användas i fjärde generationens kärnkraft. Det är både av tekniska skäl och av ekonomiska skäl, sade Lise Nordin. 

Billigare att förvara i 1000 år

Men enligt Mattias Bäckström Johansson borde resurseffektiviteten i att återanvända kärnavfallet locka även de gröna partierna. Det skulle också innebära att planeringshorisonten för ett slutförvar skulle ändras från 100 000 år till 1 000 år. Vilket dramatiskt skulle ändra förutsättningarna, enligt honom.

Michael Egan på Strålsäkerhetsmyndigheten säger att kraven på ett 100 000 års-projekt sannolikt skulle skilja sig markant åt från ett 1000 års-projekt.

– Förmodligen skulle det kunna vara billigare. Det skulle bli enklare att visa att man har förutsättningar för att uppfylla kraven. Det är ganska stränga krav, med syfte att ge framtida generationer samma skydd som ges i dag, säger han.