SD: EU:s växtskyddsförordning kan förvärra världssvälten

På ett rådsmöte strax före jul fick EU-kommissionen bakläxa av medlemsstaterna. EU-kommissionen ska göra om sin konsekvensanalys för de nya reglerna för växtskyddsmedelsanvändning i jordbruket, den så kallade växtskyddsförordningen.

Siffror tagna ur luften

EU-kommissionen ska komplettera med en analys av effekterna på priserna på foder och livsmedel och hur den ökade administration skulle påverka små och medelstora lantbrukare samt hur importberoendet av livsmedel och foder skulle påverkas. Det är naturliga krav. Det som förvånar är att analyserna har saknats och hur ärendet har hanterats tidigare.

Centralt för den nya växtskyddsförordningen är siffran 50 procent. Det är betinget som EU-kommissionen har lagt på medlemsstaterna att minska sin användning av växtskyddsmedel till 2030. Det föreslogs av EU-kommissionen redan som en del av strategin Från jord till bord, under Den gröna given. Dokumenten innehåller flera procentmål av allehanda slag.

Det som förenar procentmålen är dels att EU-kommissionen har tagit dem ur luften, dels att EU-kommissionen bestämde att vänta med konsekvensanalyserna till dess att den lägger lagtextförslagen. Med andra ord efter den process då siffrorna i praktiken har fastslagits.

Olycklig EU-politik

Du kanske tänker att det är väl bra att halvera användningen av växtskyddsmedel? Javisst, men om man gör det redan till 2030 kan det mycket väl leda till mycket negativa effekter för livsmedelsproduktionen i EU, i en tid då det vore mycket olyckligt.

Det är precis vad USA:s jordbruksdepartement, USDA, såg i sin konsekvensanalys av EU-kommissionens förslag till Den gröna given. USDA gjorde nämligen det som EU-kommissionen inte gjorde. Analysen visade att EU:s livsmedelsproduktion skulle sjunka så mycket att det skulle ha en betydande negativ effekt på världssvälten.

SD anser att man bör börja med en god konsekvensanalys för att sen landa i vilken målsättning som är realistisk och som inte ger alltför negativa konsekvenser för andra värden.

EU-kommissionens bakläxa är en stor seger för Sverigedemokraterna, eftersom vi direkt krävde konsekvensanalyser av procentmålen. Vi sa nej till bindande mål utan goda konsekvensanalyser när kommissionen tog fram strategier på området år 2020. Dock borde EU-kommissionen också öppna för en sluttid längre fram eller lägre procenttal.

Det är bekant för de flesta att Sverigedemokraterna på ett liknande sätt pekade på de kommande konsekvenser när alla andra partier ville höja reduktionsplikten sommaren 2020. Något som föranledde SD att säga nej.

Acceptera inte en quickfix

Det verkar verkligen vara på modet att sätta upp procentmål från politiken för att driva utveckling i en viss riktning. Det har blivit politikens quickfix. Du som medborgare bör kräva mer av det parti som du har valt. SD anser att man bör börja med en god konsekvensanalys för att sen landa i vilken målsättning som är realistisk och som inte ger alltför negativa konsekvenser för andra värden. Alternativt kan man sätta upp mål som inte är bindande och som man senare kan justera utifrån de effekter som man ser att de får. De kan kallas för visionsmål.

Det verkar också som om när det handlar om klimat- och miljöåtgärder så bryr sig inte EU-kommissionen och många andra aktörer om konsekvenserna. Det är oseriöst. Men oss kan du lita på.