Så gick det med regeringens varglöften

24 vargar ska få skjutas i denna vinterns licensjakt på varg som inleds den 2 januari. Det är alldeles för få, enligt bland andra Jägarnas riksförbund. Det är alldeles för många, enligt Naturskyddsföreningen som ligger bakom ett antal av de överklaganden som har gjorts av länsstyrelsernas beslut.

– Vi anser att det är svårt att genomföra en jakt i den mängd det handlar om, vargstammen är svag och bräcklig, säger Oscar Alarik, förbundsjurist hos Naturskyddsföreningen, till Altinget.

Förra året beslutade länsstyrelserna att 46 vargar skulle få fällas, överklaganden ledde till att jakten uteblev i tre av fem områden och att totalt 14 vargar sköts. Det återstår att se hur många vargar som vinterns licensjakt kommer att omfatta, men förhoppningen är i alla fall att det överklagandena ska vara avgjorda före datumet för jaktstarten, tack vare den nya processgång som nu är på plats.

Detta var ett av de löften som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och dåvarande miljöminister Åsa Romson (MP) gav i februari 2015 i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet. Artikeln föregicks av en mindre gemensam syn på rovdjurspolitiken under hösten, då Romsons och Buchts uttalanden kring Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på varg blottade en spricka i den nya regeringen.

Naturvårdsverket petades ut

I debattartikeln gav Romson och Bucht fem löften. Ett var att ta fram ett förslag för "en transparent och rättssäker processgång för licensjaktbeslut som är förenlig med EU-rätten". Processen ska dessutom göra det möjligt att besluten ska vinna laga kraft innan jaktsäsongen börjar.

Den tidigare ordningen där beslut om licensjakt överklagades till Naturvårdsverket, som hade sista ordet, dömdes ut av Högsta förvaltningsdomstolen i december. Domstolen konstaterade att det stred mot EU-rätten. Den 1 april i år trädde de nya reglerna i kraft, efter att regeringen beslutat om ändringar i jaktförordningen. Bland annat innebär det att beslut om licensjakt på varg ska fattas senast den 15 september och att Luleå förvaltningsrätt blir specialiserad på rovdjursmål. Från och med den 1 december träder en lagändring i kraft som innebär att mål i domstol som rör rovdjur ska hanteras skyndsamt.

Vargkommittén ingen ville ha

Bucht och Romson lovar också att inrätta en permanent vargkommitté, som ska vara referensgrupp för att arbeta fram en nationell vargpolitik. Kommittén skulle bestå av representanter för samma organisationer som den tidigare rovdjurskommittén: Sveriges fäbodbrukare, Jägarnas riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen, Samernas riksförbund, Svenska jägareförbundet, Sveriges kommuner och landsting samt Världsnaturfonden WWF. 

Men intresset för att sitta i en vargkommitté var en missbedömning från regeringen. LRF, Samernas riksförbund och Jägarnas riksförbund var några av de organisationer som inte lät sig lockas in i kommittén, efter att ha läst de direktiv till kommittén som regeringen beslutade om i april.

– Vi har tagit några steg mot en fungerande vargförvaltning i Sverige. Det har tagit mer än tio år att komma hit. I det skedet är vi inte beredda att riva upp allting och börja om. Det vore ett hån mot alla de människor som drabbas, sade Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd i ett pressmeddelande.

I juli meddelar regeringen att planerna på en vargkommitté avvecklas.

Mer pengar blir mindre nästa år

Anslagen för viltskydd ska öka, för att förebygga angrepp och skador på tamdjur och husdjur. Jordbruksverket ska få i uppdrag att utreda möjliga skydds- och stödåtgärder. Naturvårdsverket ska få ett uppdrag att se över beslutsprocesserna för skyddsjakt.

Ersättningen för viltskador ökade med tio miljoner kronor under år 2015 och ytterligare tio miljoner kronor 2016, skriver regeringen i budgetpropositionen för år 2017. Nästa år vill regeringen minska anslaget med fem miljoner kronor, från 58 till 53 miljoner kronor. År 2014 låg anslaget på 38 miljoner kronor.

Jordbruksverket redovisade uppdraget i december 2015 till regeringen och lyfter ett antal punkter där det behövs mer kunskaper, mer underlag och mer erfarenhet.

Naturvårdsverket redovisade uppdraget i oktober 2015 till regeringen. Naturvårdsverket föreslår en rad åtgärder samt vidare utredningar i rapporten.

Eviga frågan om antalet vargar 

Naturvårdsverket ska få i uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg samt analysera de socioekonomiska effekterna av vargen.

– Att regeringen behöver ett uppdaterat underlag kring hur det står till med vargstammen, det tycker jag är självklart. Det är ingen statisk materia, sade Åsa Romson vid en pressträff då hon och Bucht kommenterade sitt åtgärdspaket för vargförvaltningen.

Naturvårdsverket redovisade uppdraget i två delredovisningar, i oktober och i november 2015. Bland annat konstaterar Naturvårdsverket att vargstammen har nått gynnsam bevarandestatus samt att vargen inte gör någon samhällsekonomisk skada.

I den senaste rovdjursinventeringen av varg, som publicerades i juni i år, minskar antalet vargar från 415 vintern före till 340.

Slutsatser om viltförvaltningsdelegationer dröjer

De regionala viltförvaltningsdelegationerna ska utvärderas av regeringen, för att se hur väl de fyller sin funktion, se över delegationernas sammansättning med fokus på balansen mellan olika intressen samt se över förutsättningarna för delegationerna att klara ett rättssäkert beslutsfattande.

Utvärderingen är klar. De meddelade miljöminister nyligen i ett skriftligt svar på en fråga från riksdagsledamot Åsa Coenraads (M). Regeringens eventuella slutsatser av utvärderingen eller eventuella åtgärder fick dock inte Coenraads något svar på.