Risinger: "Vi har ett starkt behov av en viss förstärkning"

BUDGET 2022. Utvecklingen på finansmarknaden och industrins landvinningar – det är två av många områden där Naturvårdsverket ska hålla jämna steg. Generaldirektör Björn Risinger vill att myndigheten får en rymligare kostym för att klara sitt stora och komplexa uppdrag.

En ökad arbetsbörda och ett allt mer komplext uppdrag. Det gör att Naturvårdsverket behöver gå upp en storlek i myndighetskostymen, enligt Björn Risinger.
En ökad arbetsbörda och ett allt mer komplext uppdrag. Det gör att Naturvårdsverket behöver gå upp en storlek i myndighetskostymen, enligt Björn Risinger.Foto: Naturvårdsverket
Johanna Alskog

Naturvårdsverket behöver en höjning av förvaltningsanslaget under de kommande tre åren, enligt det budgetunderlag som myndigheten har lämnat till regeringen inför nästa års budgetproposition. Myndigheten föreslår en successiv ökning av anslaget, från årets cirka 600 miljoner kronor till nästan 650 miljoner år 2024.

Det är en väsentlig skillnad jämfört med årets budget där regeringen aviserat en sänkning av anslaget inför år 2022, med 80 miljoner kronor.

– Vi har ett starkt behov av att inte bara bibehålla nuvarande nivå, utan även en viss förstärkning av förvaltningsanslaget, säger generaldirektör Björn Risinger till Altinget.

Det är en ökande arbetsbörda, i kombination med ett allt mer komplext uppdrag, som ligger bakom behovet av en rymligare kostym.

Krav på kompetens

Det är många som rycker i Naturvårdsverket. Ett område där utvecklingen, nationellt och på EU-nivå, lett till en ökad efterfrågan från andra myndigheter på Naturvårdsverkets kompetens är arbetet med en hållbarare finansmarknad. Det är också ett område där Naturvårdsverket ser ett stort behov av samordning, eftersom det i dag är otydligt vem som ska göra vad.

"Naturvårdsverkets ansvar för att hålla ihop klimatarbetet och bidra till en hållbar finansmarknad behöver förtydligas i ett uppdrag eller i myndighetens instruktion." skriver myndigheten i budgetunderlaget.

Utvecklingen inom industrin är ett annat exempel där Naturvårdsverket ser behov av ökade resurser i form av fler miljöjurister och handläggare för att kunna hålla sig på tårna. Omfattande tillståndsprövningar av gruvor och större industrianläggningar är på gång, dessutom väntar tillståndsprövningar som avser ny teknik inom klimatomställning: Vätgas, pyrolys, CCS och batteriproduktion.

En extra klimatmiljard

Vid sidan av ökningen av förvaltningsanslaget, så föreslår Naturvårdsverket bland annat en rejäl höjning av anslaget till klimatinvesteringar i nästa års budgetproposition, jämfört med i år. Från cirka två till tre miljarder kronor.

Under förra året uppgick sökt stöd till klimatinvesteringar, inom Klimatklivet, till cirka 6,8 miljarder kronor. De stora ansökningarna indikerar att det finns ett stort behov, enligt Naturvårdsverket som också ser ett ökande behov av stöd till ny teknik, exempelvis produktion av elektrobränslen, flytande biodrivmedel, vätgas och biokol.

Naturen fortsätter locka

Naturvårdsverket föreslår en ökning av anslaget för åtgärder för värdefull natur, från årets cirka 1,8 till drygt 2 miljarder kronor. Ett ökat besökstryck i skyddade naturområden är en av flera orsaker som lyfts fram som ett skäl för anslagsnivån. Människors intresse för att vara ute i naturen kommer sannolikt att hålla i sig även efter pandemin, enligt Björn Risinger.

– Vi har sett en generell trend en längre tid, bland annat genom en ökning av besökare i fjällen under sommartid. Sedan har det accentuerats under det här året, säger han.

Vill inventera statens skogar

Men anslaget för skydd av värdefull natur vill myndigheten ska ligga kvar på 1,7 miljarder kronor även nästa år – vilket är 300 miljoner kronor mer än vad som är aviserat i årets budget.

Naturvårdsverket slår i budgetunderlaget till regeringen återigen ett slag för fördelarna med ett nytt markbytesprogram, där statlig mark används för att byta till sig värdefulla naturområden.

Myndigheten förelår även, precis som i budgetunderlaget för ett år sedan, att det ska genomföras en inventering av särskilt värdefulla skogar på statlig mark. Kunskaperna i dag är inte tillräckliga, enligt Björn Risinger.

– Man har inte tillräcklig koll, inte som vi skulle behöva. Den senaste inventeringen av naturskogar på statens marker gjordes i början på 2000-talet, säger han.

Läs också

Nämnda personer

Björn Risinger

Generaldirektör Naturvårdsverket
Biologi och geovetenskap (Lunds uni., 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00