Riksskogstaxering belyser kommande svensk skogshuvudvärk

I en fördjupning om läget för gammal skog sätter SLU ljuset på en framtida utmaning för svensk skogspolitik. EU:s nya förnybartdirektiv begränsar användningen av gammal skog. Men en lösning, som rimmar väl med EU:s föreslagna inriktning, kan underlätta att peka ut och begränsa bruket av gammal skog.

Var ska gränsen dras för vad som ska vara gammal skog framöver? <br>
Var ska gränsen dras för vad som ska vara gammal skog framöver?
Foto: Janerik Henriksson/TT
Jacob Hederos

Under de senaste åren har omkring 16 procent av avverkningen i Sverige skett i gammal skog, enligt SLU:s Riksskogstaxering. År 2020 slutavverkades exempelvis 1,4 procent av all gammal skog, enligt SLU i årets Skogsdata-rapport.

Samtidigt har nettotillväxten av gammal skog fortsatt varit positiv, både inom de formellt skyddade som utanför de formellt skyddade områdena, skriver SLU som fokuserat särskilt på de skogar som i södra Sverige är över 140 år, och i norra Sverige är över 120 år.

Framöver kan dock utvecklingen förändras i flera led. Detta bland annat då det i EU:s nya förnybartdirektiv sätts upp en begränsning för att så kallade old-growth forests inte får brukas för att räknas mot förnybartmålet.

Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.
0:000:00