"Replikerna andas stor skepticism mot EU-målen"

Gör inte frågan mindre relevant

Jordbruksverket skriver ”Åtgärder som minskar övergödning och ökar biologisk mångfald är så mycket mer än en fråga om sänkta gödselgivor på landnivå.” Men att gödningsmedel är en del av utmaningen är inte något vi har hittat på. Kommissionen skriver själva ”Överskottet på gödningsmedel i naturen är en stor källa till luft-, mark-, och vattenföroreningar, med negativ påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet.”

Allvarligt nog framförs inte heller några tankar om hur Sverige kan bidra till att uppnå de mål som EU-kommissionen satt upp. Snarare andas båda svaren en stor skepticism mot dessa mål.

Bara för att det också finns fler utmaningar med jordbrukets hållbarhet som behöver adresseras gör inte frågan om handelsgödselanvändningen mindre relevant.

"På gränsen till naiv"

Jordbruksverket konstaterar vidare att växtnäringsförlusterna behöver fortsätta minska. Samtidigt ser verket inga kopplingar mellan en ökad användning av handelsgödsel och en risk att mer näringsämnen kan läcka ut.

Vår huvudsakliga poäng är att ju mer handelsgödsel som läggs på åkrarna desto större risk finns för ett ökat läckage. Det känns på gränsen till naivt att helt blunda för denna risk, inte minst med de ändrade nederbördsförhållande vi ser till exempel med fler högflöden och torra somrar. Något som gör utmaningen större och svårligen kan lösas endast med ny teknik.

Minskande åkermark

LRF i sin tur argumenterar för att vi måste fortsätta använda mycket handelsgödsel för att föda vår egen växande befolkning och att kvävebehovet är konstant. Att den svenska åkermarken minskat med runt 15 procent de senaste dryga 50 åren nämns dock inte. Detta samtidigt som användningen av handelsgödsel ökat under de senaste åren.

Skepticism mot EU-målen

Allvarligt nog framförs inte heller några tankar om hur Sverige kan bidra till att uppnå de mål som EU-kommissionen satt upp. Snarare andas båda svaren en stor skepticism mot dessa mål. Det är tydligt utifrån det som framförs att Sverige med de åtgärder som görs i dag inte kommer kunna bidra till de uppsatta målen.

Är det tillräckligt bra?

Jordbrukets resurseffektivitet tas också upp. Låt oss belysa utvecklingen vad gäller resurseffektiviteten med siffror från Greppa näringen. Vi använder återigen de spannmålsgårdar som är bäst i klassen, de gårdar som fått rådgivning via Greppa näringen flera gånger. Dessa gårdar har i snitt, under 15 års tid, ökat sin kväveeffektivitet med 3,3 procent. Detta är tydligen tillräckligt för att Sverige ska ligga på en låg nivå i Europa, vilket så klart är fantastiskt bra. Men frågan är om det är tillräckligt för att vi ska nå våra egna och internationella miljömål?

Oavsett hur resurseffektivt jordbruket är så innebär en stor areal sådd med en gödselkrävande gröda en ökande användning av handelsgödsel. Givet att vi har ett överskott, vilket inte motsägs av vare sig LRF eller Jordbruksverket, så ökar risken för läckage med ett ökat antal ton handelsgödsel på svenska åkrar.

Behövs nya åtgärder

Det blir uppenbart, utifrån de två svar vi fått på vår debattartikel, att om Sverige och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) överhuvudtaget vill vara med och bidra till målen i Farm to fork-strategin så kommer det behövas åtgärder som går bortom dem som används i dag.