Regeringens vattenbeslut tas emot väl

VATTENFÖRVALTNING. Åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen de kommande fem åren är nu förankrade på högsta politiska nivå – och det tas emot väl från såväl LRF som Naturskyddsföreningen. Nästa steg är att vattenmyndigheterna ska tolka regeringens beslut.

"Det är viktigt att åtgärdsprogrammen nu fastställs så att vi kan genomföra konkreta åtgärder för att uppnå god status i våra kustvatten, sjöar och vattendrag" sade miljöminister Karolina Skog i ett uttalande efter regeringens beslut.
"Det är viktigt att åtgärdsprogrammen nu fastställs så att vi kan genomföra konkreta åtgärder för att uppnå god status i våra kustvatten, sjöar och vattendrag" sade miljöminister Karolina Skog i ett uttalande efter regeringens beslut.Foto: Foto: Altinget
Johanna Alskog

Lantbrukarnas riksorganisation LRF och Naturskyddsföreningen har ofta olika åsikter. Men båda organisationerna är nöjda med att regeringen nu har satt ner foten vad som gäller för vattenförvaltningen enligt EU:s vattendirektiv fram till år 2021. När vattenmyndigheterna presenterade åtgärdsprogrammen förra hösten väckte de mycket missnöje och ansågs sakna rim, reson och finansiering. Efter protester från bland annat en rad kommuner, Jordbruksverket och LRF beslutade regeringen att göra en överprövning av programmen.

– Det är inte riktigt den ambitionsnivå som vi hade hoppats på, men vi tycker ändå det är bra att regeringen tog det till sig, fattade beslut och satte sin stämpel på det. Det var den politiska förankringen som saknades förra gången, säger Ellen Bruno, sakkunnig på Naturskyddsföreningen, till Altinget.

Ellen Bruno syftar på att åtgärdsprogrammen för perioden 2009-2015 aldrig förankrades på så hög politisk nivå.

Glädje på LRF

De stora förändringarna som behöver göras i åtgärdsprogrammen, enligt regeringens beslut, är avsnittet som rör Jordbruksverket och i förlängningen jordbruket. Det säger Joakim Kruse, vattenvårdsdirektör i Bottenhavets vattendistrikt.

Fakta
EU:s ramdirektiv för vatten – vattendirektivet – anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.
Förvaltningsarbetet sker i 6-årscykler. Den nuvarande cykeln sträcker sig 2016-2021, Sveriges åtgärdsprogram kommer alltså att bli cirka ett år försenat.

Regeringens beslut tas också emot påfallande väl från lantbrukarorganisationen LRF.

– Det är glädjande att regeringen lyssnat på LRF i flera viktiga frågor. LRF har länge hävdat att miljöpolitiken måste gå hand i hand med livsmedelsproduktionen och det är ett erkännande till Sveriges bönder att regeringen nu tydliggör detta, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson i ett pressmeddelande.

Att dra igång ett åtgärdsprogram som saknar realistisk finansiering känns inte meningsfullt.


Jordbruksverket om det ursprungliga förslaget till åtgärdsprogram – som regeringen nu överprövat

I pressmeddelandet skriver LRF också att man ser fram emot "det fortsatta arbetet med de undantag och övriga förändringar i vattenförvaltningen som behövs för konkurrenskraft, hållbar utveckling och en effektiv vattenförvaltning".

Åtgärder kopplas till landsbygdsprogram

Och det återstår mycket riktigt en hel del arbete för vattenmyndigheterna. Vid decembers utgång hoppas de fem myndigheterna att åtgärdsprogrammen, reviderade utifrån regeringens instruktioner, ska ligga färdiga att användas i vattenförvaltningsarbetet under de kommande fem åren. Vad gäller de mer omfattande förändringarna som krävs i avsnittet som riktar sig till Jordbruksverket, så ger instruktioner om att åtgärdsprogrammet här ska kopplas tätt till landsbygdsprogrammet, det program med delvis EU-finansierade stöd och ersättningar som ska utveckla landsbygden.

– Man kan tolka det som att det är begränsat till åtgärder som kan finansieras inom landsbygdsprogrammet. Det är inte alldeles självklart, det finns ingen motivering till åtgärderna, säger Joakim Kruse, vattenvårdsdirektör i Bottenhavets vattendistrikt

Enligt Kruse finns en del frågetecken kring hur vattenmyndigheterna och dess vattendelegationer ska tolka regeringens instruktioner på jordbruksområdet. Förutom huruvida vattenåtgärderna ska begränsas till vad som kan finansieras inom landsbygdsprogrammet, så tillkommer det faktum att landsbygdsprogrammet bygger på frivillighet. Det är lantbrukaren som själv väljer att söka stöd.

– Det innebär att det inte blir någon direkt styrning, som med föreskrifter eller andra liknande styrmedel, säger Joakim Kruse.

Kommuner ska inte tvingas till musselodling

I den övriga delen så är den stora förändringen att kommuner och myndigheter inte ska kunna åläggas i åtgärdsprogrammet att utföra vattenåtgärder i egenskap verksamhetsutövare. Ett exempel på sådana åtgärder regeringen lyfter fram i sitt beslut är att en kommun inte ska bli tvungen att bedriva en viss verksamhet för att minska övergödningen, exempelvis musselodling.

Men i övrigt, i de stora dragen, får vattenmyndigheterna stöd för sina åtgärdsprogram, enligt Joakim Kruse.

– Regeringen har inte sagt något om ambitionsnivå och det sakliga innehållet i vattenmyndigheternas förslag. Det är ingen skillnad på det i sak. Däremot vill man ha tydligare motiveringar och tydligare se kopplingen mellan styrmedel och förbättringen i miljön. Man vill också ha utförligare konsekvensanalyser och beskrivningar av fördelning av kostnader, säger han.

Dokumentation

Regeringens beslut om prövning av åtgärdsprogrammen finns här.

Mer om bakgrunden till regeringens överprövning

Bråk om vattenförvaltning blir regeringsfråga
Vattenmyndigheternas planer för vattenförvaltningen är för dyra och går på kollisionskurs med många andra samhällsintressen. Kritiken mot förslagen har varit hård och nu begär myndigheterna att regeringen ska ta ställning.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00