Regeringen kartlägger subventioner som skadar

SUBVENTIONER. Naturvårdsverket får i uppdrag att under våren kartlägga de statliga subventioner som riskerar att skada miljön. Vänsterpartiets Jens Holm hoppas att nästa steg är att regeringen tar fram en plan för hur subventionerna kan fasas ut.

50 miljarder kronor. Så mycket kan staten ge i bidrag och skatterabatter till verksamheter som riskerar att skada miljön. Det kom Naturvårdsverket fram till förra gången det gjordes en kartläggning av de potentiellt miljöskadliga subventionerna, år 2011. Det var en uppdatering av den ursprungliga kartläggningen som är från år 2005.

Nu har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att göra ytterligare en uppdatering av rapporten. Senast den 31 maj ska det vara klart, enligt regeringens regleringsbrev för år 2017 till myndigheten. Regeringen vill kartläggningen ska innehålla genomgångar av de olika stödens negativa – och eventuellt positiva påverkan.

V: Går för långsamt

Tidigare har energisektorn, jordbruket, transporter och fisket utmärkt sig. Det är alla sektorer som får en hel del statliga subventioner, exempelvis i form av lägre skatter. Om subventionerna har förändrats mycket eller litet sedan år 2011, och på vilka områden det kan ha skett förändringar, det vill inte Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger uttala sig om.

– Det vågar jag inte ha någon uppfattning om. Det får vi se när jobbet är gjort, säger han till Altinget.

Men riksdagsledamot Jens Holm (V) har sin uppfattning klar.

– Jag tycker det går väldigt långsamt, vilket är lite märkligt eftersom regeringen pratar så mycket om frågan på det globala planet, säger han till Altinget.

Vänsterpartiet vill inte bara att de miljöskadliga subventionerna ska kartläggas, utan att det därefter ska tas fram en plan för hur de ska fasas ut.

– Vi tänker att oss att man tar ett helhetsgrepp, lämpligen utifrån Naturvårdsverkets inventering. Sedan får man väga olika intressen mot varandra, vissa subventioner kanske finns där av väldigt goda skäl, till exempel som ett landsbygdsstöd, säger Jens Holm.

Vad skulle en sådan utfasningsplan ha för tidsperspektiv?

– Det får ju också ingå i arbetet när man tar fram en plan. Vissa kan man nog stänga av direkt. Andra måste fasas ut.

Kan du säga något exempel på en subvention som skulle kunna stängas av direkt?

– Jag är helt säker på att vissa bidrag kan tas bort relativt omgående. Bidrag till vissa flygplatser till exempel. Antingen får de stå på egna ben, eller så kanske man inte ska ha en flygplats just där, säger Jens Holm.

Vad som är en miljöskadlig subvention från staten är inte alltid glasklart. Och det finns subventioner som kan ha både miljöfördelar- och nackdelar. Paradoxalt nog kan dessutom ny tuffare miljölagstiftning orsaka en ökning av de miljöskadliga subventionerna, förklarar Naturvårdsverkets Björn Risinger.

– Man konstruerar en tuff bestämmelse som är generell, men inför undantag. Då är undantaget en miljöskadlig subvention, säger han.

Förändringar förra gången

Bland de många förändringar som hade skett i de potentiellt miljöskadliga subventionerna mellan år 2005 och 2011, det vill säga när Naturvårdsverket senast uppdaterade kartläggningen fanns bland annat:

Energisektorn

  • Differentierad energiskatt på fossila bränslen för uppvärmning upphörde 2011.
  • Skatt på fossilt innehåll vid avfallsförbränning upphörde 1 okt 2010.
  • Koldioxidskatten generellt höjd som kompensation.
  • Beslut om ökat skadeståndsansvar för kärnkraft har fattats. Den nya lagen har
    ännu inte trätt i kraft.

Industrin

  • Energiskatt på fossila bränslen i tillverkning
  • År 2004: 100 procent subvention, år 2011: 70 procent.
  • Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustrin
    År 2004: 100 procent subvention, år 2013: 86 procent.
  • Bränsle för inrikes privat flyg beskattas sedan 1 juli 2008.

Jordbruket

  • Skatt på handelsgödsel avskaffades 2010.


Fiskesektorn

  • Skrotningsbidrag till fartyg har 2009 – 2010 endast givits till aktiva fartyg.

Forrige artikel Danmark gör om miljömyndigheterna – igen Danmark gör om miljömyndigheterna – igen Næste artikel Jakob Granit: Från svenska diken till världens hav Jakob Granit: Från svenska diken till världens hav