Politiker: Hög tid att bygga ut järnvägen till Oslo

Den norska regeringen sträcker just nu ut handen och vill påbörja arbetet med att utreda en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Förutsättningen för att arbetet ska påbörjas är dock att det sker gemensamt med Sverige.

För oss som representerar både kommuner och regioner längs sträckan är förbättrad tillgänglighet och kortare restider en avgörande framtidsfråga.

Det är hög tid att göra gemensam sak med våra grannar för att modernisera och bygga ut järnvägskapaciteten mellan huvudstäderna.

"Bilresan fortare än tåget"

I dag tar det drygt fem timmar att ta tåget mellan Oslo och Stockholm trots att det bara är drygt 40 mil mellan huvudstäderna. Delar av sträckan är enkelspår på hundra år gamla stambanor.

Längs stråket bor ungefär 3,5 miljoner människor. Oslo, Karlstad, Örebro, Västerås och Stockholm är samtliga stora tillväxtmotorer på idealiska järnvägsavstånd mellan varandra. Men flera länkar i dagens järnvägssystem är undermåliga och bilresan går ofta fortare än tåget, främst i ett regionalt perspektiv.

I dag väljer dessutom nästan alla resenärer att ta flyget mellan huvudstäderna. Varje år sker 1,4 miljoner resor mellan Arlanda och Gardermoen – medan bara 200 000 resenärer per år väljer tåget.

Stockholm till Oslo på tre timmar

Det första steget i planeringen för en bättre järnväg mellan huvudstäderna färdigställdes av Trafikverket i november 2017. Trafikverket slog då fast att med förbättringar av befintliga spår och två nya länkar, en på den svenska och en på den norska sidan, är det fullt möjligt att resa med tåg på max tre timmar mellan huvudstäderna.

I praktiken är det snabbare än att flyga, om man räknar in resorna till och från flygplatserna. Dessutom skulle restiderna på delsträckorna minska kraftigt. När de samhällsekonomiska vinsterna med projektet summeras visar kalkylen ett överskott – det är unikt för stora järnvägsinvesteringar.

Den kraftiga restidsminskningen skulle bidra till en kraftfull regionförstoring och dagens åtta arbetsmarknadsregioner skulle i praktiken omvandlas till tre starka arbetsmarknadsregioner med över en miljon invånare i varje – inte bara till nytta för nodstäderna utmed stråket utan även för en stor del av deras omland.

Minskade utsläpp

Genom att utveckla tågförbindelserna, och erbjuda ett konkurrenskraftigt och miljövänligare alternativ till flyg, kan vi dessutom minska det klimatavtryck vi gör. Internationella erfarenheter visar hur många som väljer tåg, i stället för flyg, om restiden ligger runt tre timmar.

Tåget förväntas då får en marknadsandel på 65 till 70 procent. Om dessa siffror appliceras på sträckan mellan Oslo och Stockholm skulle det innebära en överflytt av över en miljon resenärer från flyget till tåget varje år. Det skulle i sin tur minska utsläppen med över 60 000 ton CO2 per år. Om vi ska bli världens första fossilfria välfärdsnation måste vi också göra omställningen på riktigt.

Brukaravgifter kan finansiera

Bolaget Oslo-Sthlm 2.55, som ägs av större kommuner och regioner i stråket, har tagit fram en rad studier och rapporter som skulle kunna utgöra underlag för en utredning om hur järnvägen kan förverkligas.

Bland rapporterna finns flera intressanta indikationer på att detta projekt kan finansieras genom brukaravgifter på samma sätt som Öresundsbron. Studier visar också att projektet inte bara är samhällsekonomiskt utan även kommersiellt lönsamt. Därmed finns det många alternativa lösningar för att snabbare få till förbindelsen.

Det hanterbara avståndet, det starka trafikunderlaget och möjligheten att åstadkomma en hållbar regionförstoring gör Oslo-Stockholm till ett av de mest relevanta infrastrukturprojekten i Norden. Nu finns ett unikt läge att åstadkomma den järnvägsförbindelse som rimligen borde ha byggts för länge sedan.