Fores: "Oförändrade växthusgasutsläpp inte gott nog"

DEBATT. Utsläppen från svensk ekonomi är oförändrade jämfört med året innan samtidigt som BNP stiger. Det kan tyckas glädjande, men ur ett klimatperspektiv behöver ambitionsnivån höjas, skriver Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman från Fores klimat- och miljöprogram. 

Markus Larsson
Salvador Perez
Jonas Schauman
Fores klimat- och miljöprogram
 
Som första land i världen redovisar Sverige sedan två och ett halvt år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Det sker inom ramen för Statistiska centralbyråns, SCB:s, Miljöräkenskaper och avser utsläpp från svensk ekonomi. Statistiken ger en fingervisning för hur det går för Sveriges arbete för minskade utsläpp, även om statistiken inte är direkt översättningsbar till svenska åtagande och mål. Den senaste rapporten, som släpptes den 8 maj, väcker oro.

Glädjande besked - inte goda nog

Enligt rapporten, som innehåller preliminär data, är utsläppen från svensk ekonomi oförändrade för år 2017 jämfört med året före. Minskade utsläpp i vissa branscher, till exempel tillverkningsindustrin, tas ut av ökade utsläpp i andra, till exempel i transportbranschen. Samtidigt har Sveriges BNP under samma tidsperiod ökat med 2,4 procent. Det kan tyckas glädjande att ekonomin växer samtidigt som utsläppen av växthusgaser ligger stilla, men det är inte gott nog i relation till Parisavtalet och de klimatmål Sverige har satt upp. Parisavtalet innebär att ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas klart under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. Det är mot målen i Parisavtalet Sverige och andra länder gör sina åtaganden för minskade utsläpp och avtalet innebar stora framsteg för de internationella klimatförhandlingarna.

Höga ambitioner från politikerna

För Sveriges del finns än mer ambitiösa klimatmål, sannolikt världens mest ambitiösa. Enligt det övergripande målet i det blocköverskridande klimatpolitiska ramverket ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Flera gånger har regeringsföreträdare, bland annat statsministern betonat att “Sverige ska transformeras till världens första fossilfria välfärdsland.” Det klimatpolitiska ramverket visar att åtminstone sju av åtta riksdagspartier har höga ambitioner i klimatpolitiken. Likaså beskrev flera partiledare, från båda blocken, klimatförändringar som vår tids största utmaning i SVT:s partiledardebatt den 6 maj. Det tyder på insikt.

Högre tempo krävs för att nå målbild

Dessvärre är Sverige, ett av de länder i världen som anses ligga i framkant i klimatarbetet, långt ifrån att nå målen uppsatta i Paris eller i Sveriges riksdag. För att nå målen behöver utsläppen minska betydligt snabbare än i dag – i en takt på nästan 6 procent per år. Enligt andra, till exempel klimatforskaren Kevin Anderson vid Uppsala universitet, behöver Sverige och andra länder med goda förutsättningar minska utsläppen i än högre takt – med 10 procent om året. Bara så kan Sverige och andra rika länder lämna utrymme för fortsatt utveckling i låginkomstländer och bara så har vi en chans att undvika de värsta klimatförändringarna och dess följder.

Tydligt att svenska folket är oroade

Under senare tid har debatten om svenskars konsumtions- och livsstilsbaserade utsläpp varit intensiv. Ett exempel är debatten om svenskarnas flygande och flygets klimatpåverkan. En annan debatt är den om vår kosthållning, det vill säga köttkonsumtion, och klimatpåverkan. Tydligt är att svenska folket är oroade över klimatet. Den senaste nationella SOM-undersökningen visar att det svenskar är mest oroade över är just klimatförändringar, följt av miljöpåverkan i allmänhet. Den senaste statistiken från SCB manar till eftertanke och handling. Om Sverige ska nå upp till sina åtaganden på klimatområdet behövs krafttag. Att utsläppen förblir oförändrade duger inte.

Forrige artikel "Är grön infrastruktur det bästa för miljön?" Næste artikel LRF och WWF: LRF och WWF: "Underlätta för markägare att skapa våtmarker"