"Nu börjar rika länder också förstå att klimatanpassning är viktigt"

OPINION. Utvecklingsländerna har i många år kämpat för ett större fokus på klimatanpassning. När nu även de rika ländernas intresse för frågan har börjat öka, så hoppas jag även på ett ökat erfarenhetsutbyte och samarbete över gränserna, skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Foto: Pressbild

I takt med att klimatförändringarna blir allt mer synliga, blir intresset för klimatanpassning också allt större. De nordiska länderna har alla olika planer och lagar som ska hjälpa kommuner och befolkningen med att förbereda sig på kommande klimatkatastrofer. Men debatten om klimatanpassning är inte ny. Internationellt har utvecklingsländerna haft det som en prioritering i många år.

Avgörande möte på Bali

År 2007 hölls ett klimattoppmöte på den indonesiska ön Bali. Det var ett avgörande möte för den globala klimatdebatten, det var här frågan om klimatanpassning började tas upp på riktigt. Tidigare hade klimatförhandlingarna fokuserat på att minska utsläppen av växthusgaser, men år 2007 stod det klart att det inte längre gick att bara förhålla sig till framtida klimatförändringar. Många av effekterna var ju redan verklighet i många utvecklingsländer.

På Bali enades man om att det skulle tas fram ett globalt klimatavtal, och att det skulle ha lika mycket fokus på klimatanpassning som på grön omställning. Ett par år senare vid klimattoppmötet i Köpenhamn lovade de rika länderna att de skulle hitta pengar till att stötta utvecklingsländernas klimatanpassning.

Pengarna saknas fortfarande

Nu är det år 2020. Klimatförändringarna har på allvar blivit verklighet, miljoner av människor runt om i världen kämpar varje dag mot till exempel torka och översvämning. I Etiopien beräknar man att en halv miljon människor har fått fly till följd av klimatförändringar och forskare bedömer att antalet klimatflyktingar kommer att stiga snabbt de kommande åren.

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

Men även om behovet av klimatanpassning är tydligt så har de rika länderna fortfarande inte hittat de pengar som de pratade om den där gången i Köpenhamn år 2009. De klimatpengar som de rika länderna skickar till utvecklingsländerna går framför allt till grön omställning och även om det är sagt att stödet ska jämnas ut så går mindre än en fjärdedel av pengarna till anpassning. Det är ohållbart.

Den gröna tankesmedjan World Resource Institute bedömer att vi kan vänta oss en tredubbling av ekonomiska förluster år 2030 på grund av översvämning och kraftiga väderfenomen. Pengar som utvecklingsländerna inte på långa vägar har. Det är ett tydligt argument för ett ökat fokus på klimatanpassning.

Nordiskt fokus kan sprida kunskap

Det är mycket positivt att de nordiska politikerna fokuserar på klimatanpassning och jag hoppas att det bidar till ett generellt ökat fokus. Om vi i Norden blir bättre på att anpassa oss till klimatet så får vi också erfarenheter och kunskaper som andra länder kan använda. Klimatanpassningslösningarna ska såklart justeras så at de passar den lokala kontexten, men det finns många likheter eftersom torka, stigande vattennivåer och kraftiga oväder också har liknande effekter på våra samhällen.

Utvecklingsländerna har i många år talat för ett ökat fokus på klimatanpassning. När vi nu börjar få mer fokus på detta i de rika länderna så hoppas jag att vi också kan öka vårt fokus på erfarenhetsutbyte och samarbete över gränserna.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare i klimatfrågor vid Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00