Naturvårdsverket vill reda ut skogsbegrepp

Nästa steg i arbetet med ett nationellt skogsprogram bör vara att definiera den grund som alltsammans ska vila på: begreppet "hållbart skogsbruk". Det framhåller Naturvårdsverket i sitt yttrande över förslagen från de fyra arbetsgruppernas rapporter som har varit ute på en remissrunda.

Enligt Naturvårdsverkets finns det ett behov av att hitta och enas kring en tolkning av vad som är ett hållbart brukande inom skogssektorn. "En sådan utgångspunkt skulle också göra det möjligt att bedöma konsekvenserna av de olika åtgärdsförslagen utifrån en tydlig inriktning och målbild i ett långsiktigt perspektiv." skriver myndigheten i sitt remissvar. Myndigheten efterlyser också en definition av begreppet "inom naturens gränser".

Naturskyddsföreningen är inne på en liknande linje. Regeringen behöver utveckla vad den avser med ett hållbart skogsbruk, skriver miljöorganisationen med anledning av remissrundan, samt analysera om dagens svenska skogsbruk lever upp till det. "Utan dessa delar på plats kommer ett nationellt skogsprogram att sakna all trovärdighet."

Samsyn om bristande samsyn

Och det finns åtminstone en samsyn kring det faktum att det inte råder en samsyn om begreppet. Branschorganisationen Skogsindustrierna skriver i sitt yttrande om en av arbetsgruppernas rapporter att det framgår att gruppen fastnat i en diskussion om "svenskt skogsbruk kan betraktas som hållbart och begreppet planetens gränser har överförts från globala frågor som klimatförändringar till att handla om enskilda landskapsavsnitt, avrinningsområden och till och med till beståndsnivå."

Naturvårdsverket bedömer att underlagsrapporterna har en tydlig inriktning på produktionshöjning, på bekostnad av ett hållbart brukande av skogen.

ur Naturvårdsverkets remissvar

Men det är inte det enda begreppet i arbetsgruppernas rapporter som omges av oklarheter eller meningsskiljaktligheter, enligt remissvaren. Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLA, skriver, apropå förslag under en rubrik om ekosystem tjänster att "I praktiken råder många oklarheter om ekosystemtjänsterna som begrepp."

Och Naturvårdsverket skriver att begrepp som "bioekonomi" och "skonsamhet" saknar gemensamma etablerade tolkningar. Det här blir extra problematiskt när det finns förslag som innebär att begreppet "bioekonomi" ska lyftas in i lagtexter, anser myndigheten.

Strävt svar från Naturvårdsverket

Skapelsen är vårt hem och föder människan på jorden.

Inledningen på Svenska kyrkans remissvar till näringsdepartementet

Naturvårdsverkets remissyttrande är relativt strävt angående rapporterna som helhet. Myndigheten saknar en tydlig koppling till miljökvalitetsmålen och miljömålsuppföljningen. Myndigheten anser också att rapporterna har ett näringspolitiskt fokus som "missar den avsedda helheten då kopplingar till både bevarande och det hållbara nyttjandet är otillräckligt belysta." Ett exempel, enligt Naturvårdsverket, är att skogens klimatnytta lyfts fram, men däremot nämns ingenstans att skogsbruk på dikad torvmark innebär en stor klimatpåverkan.

Skogsstyrelsen mer positiv

Skogsstyrelsens remissyttrande är däremot mer bejakande. Skogsmyndigheten skriver också att Regeringskansliet inte ska fästa sig för mycket vid att det råder en bristande systematik i de fyra arbetsgruppernas förslag, nytänkandet är mycket viktigare att dra nytta av än att alla gamla frågeställningar har arbetats igenom. "Det här är första omgången av skogsprogrammet och det är knappast rimligt att allt ska vara riktigt perfekt." skriver Skogsstyrelsen.

Naturvårdsverket fruktar lobbying

Naturvårdsverket är också kritiskt till förslaget om hur arbetet med att genomföra skogsprogrammet ska organiseras. Förslaget innebär att inrätta ett skogssekretariat, där politiker, branschen och forskningen finns representerade. Regeringen bör använda utredningsväsendet och sina myndigheter för att utveckla och genomföra även skogspolitiken, anser Naturvårdsverket som skriver att förslaget är "olämpligt ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv". När programmet ska genomföras är det viktigaste att det fungerar med andra politikområden, inte att "fungera som en lobbyorganisation". Dessutom är det av vikt att inte skapa ytterligare en parallell process, enligt miljömyndigheten.