Debatt

Naturskyddsföreningen: Rovdjur har en ekologisk roll att fylla

REPLIK. I stället för ogenomförbara krav på utrotning av varg behöver vi åtgärder som gör skillnad. Bättre ersättningar för skötsel av rovdjursavvisande stängsel vore en bra början, skriver Johanna Sandahl i en replik till Jägarnas riksförbund.

Antalet rivna får har minskat med 75 procent, vilket beror på en mängd anpassningar som skett – inte minst de rovdjursavvisande stängsel som debattörerna avfärdar, skriver Johanna Sandahl.
Antalet rivna får har minskat med 75 procent, vilket beror på en mängd anpassningar som skett – inte minst de rovdjursavvisande stängsel som debattörerna avfärdar, skriver Johanna Sandahl.Foto: Hasse Holmberg / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen


När vargen återkom till Sverige i början av åttiotalet fick vi tillbaka en art som saknats länge i svensk natur. Förlusten av arten hade lämnat ett hål i ekosystemen i ett hundra år. Trots att vargen omfattas av de starkaste fridlysningsregler som finns och nyligen rödlistades som starkt hotad tävlas det nu om vem som vill minska den fragila vargstammen mest. Naturskyddsföreningen anser i stället att åtgärder måste till för att skydda både vargen och de fåtal djur som riskerar rivas.

Senast ut på banan är Jägarnas riksförbund, som i torsdagens debattartikel nådde fram vid kapplöpningens logiska slutpunkt – att vargen helt ska bort från Sveriges yta. Jägarnas riksförbund lade sig därmed en bit före Svenska jägareförbundet, som krävt en halvering.

Läs också

De allra flesta är av en annan mening. Att helt utrota vargen från vårt land tillhör ett sätt att se på natur som vi lämnat bakom oss för länge sedan. Rovdjur har en ekologisk roll att fylla. Men de bör även tillskrivas ett existensberättigande för sin egen skull.

Försiktighetsprincipen

Fixeringen vid vargens antal förflyttar också fokus från de framgångsrika insatser som gjorts de senaste decennierna på landsbygden för att få bukt på den begränsade problematik som finns.

Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen

Det finns regler som hindrar utrotning av fridlysta djur. Vargen åtnjuter ett strikt skydd enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Enligt den senaste rödlistan över hotade arter från Artdatabanken i april i år, höjs vargens hotstatus från ”sårbar” till ”starkt hotad”. Samtidigt har EU-kommissionen ett öppet överträdelseärende om Sveriges förvaltning av vargstammen med återkommande licensjakter, som bidragit till att vargstammen blivit så liten att jakten helt fått ställas in i två år. 

Kraven på undantag från vargens fridlysning har förtydligats i en dom från EU-domstolen i höstas, som bland annat betonade försiktighetsprincipen vid osäkerhet om jaktens effekter på vargarna. Avgörandet ledde till att även den finska Högsta förvaltningsdomstolen underkände den snarlika vargjakten i Finland nu i mars. Följaktligen avstår Finland i år från sin så kallade stamvårdande jakt för att utvärdera domen och kommande riktlinjer från kommissionen.

Så bör även Sverige göra. För att leva upp till våra internationella överenskommelser behöver vi också tillåta en större vargstam genom att höja referensvärdet på 300 vargar och öka insatserna för att skydda de få genetiskt värdefulla vargar som vandrar ner österifrån. Det rimmar bättre med de internationella kraven och vargens hotstatus.

Hårdnande politiska krav

Inom den Nationella vargkommittén slöt Naturskyddsföreningen, WWF, LRF, Jägareförbundet och Samernas riksförbund för sju år sedan upp bakom att vargstammen ska ha gynnsam bevarandestatus, det vill säga vara långsiktigt livskraftig.

Det har förstås hänt en del på de sju år som gått sedan överenskommelsen, men inget som egentligen förklarar de hårdnande politiska kraven. Vad som har hänt är egentligen att vi börjat få ordning på de initiala problemen med vargattacker i lantbruket. Antalet rivna får har minskat med 75 procent enligt den officiella statistiken, vilket förmodligen beror på en mängd anpassningar som skett i lantbruken – inte minst de rovdjursavvisande stängsel som debattörerna avfärdar.

Att sätta i sammanhang

Varje vargattack är förstås en sorg för den som drabbas – inte minst hundägare blir av förståeliga skäl förkrossade. Inget ska förminska den saken. Därför är skyddsjakt för det mesta en klok åtgärd: problemvargar måste kunna tas bort.

Problemen måste emellertid ses i sitt sammanhang. Av försäkringsbolaget Agrias statistik framgår att 9 hundar revs av varg under fjolåret. Samma år dödades eller skadades 211 hundar av vildsvin, för att ta ett närliggande exempel. (Agria försäkrar cirka 40 procent av landets hundar).

Fixeringen flyttar fokus

Den återkommande debatten om huruvida man ska skjuta ner vargstammen, halvera den eller rentav utrota den helt från landet är tröttsam och inte särskilt konstruktiv. Vi har förbundit oss att vidmakthålla en levande vargstam när vi gick med i EU. Vi kan göra oss av med vargen lika lite som EU-parlamentet eller den gemensamma marknaden.

Fixeringen vid vargens antal förflyttar också fokus från de framgångsrika insatser som gjorts de senaste decennierna på landsbygden för att få bukt på den begränsade problematik som finns. Fixeringen flyttar också fokus från de insatser som skulle behövas för att förstärka den fragila vargstammen, som har betydande problem med illegal jakt och isolering från grannpopulationerna i öst.

I stället för nya ogenomförbara krav på utrotning eller halvering av den redan svårt nedskjutna vargstammen, behöver vi inrikta åtgärderna på insatser som gör skillnad. Bättre ersättningar för skötsel av rovdjursavvisande stängsel vore en bra början.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

"Inse sanningen – det finns inte plats för vargen i Sverige"

Med Sveriges förutsättningar finns det inte utrymme att hysa en vargpopulation i landet. Det skriver Solveig Larsson och Jens Gustafsson från Jägarnas riksförbund, som menar att resultatet av en vargetablering är en avfolkad landsbygd.


Nämnda personer

Johanna Sandahl

Ordförande European Environmental Bureau (EEB)
Agronom (Sveriges lantbruksuniversitet, 1999)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00