"Naturskyddsföreningen och Timbro kunde ha mycket gemensamt"

Av: Johanna Sandahl
ordförande, Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen och Timbro skulle kunna ha mycket gemensamt. Klimatkrisen måste överkommas med en omfattande förändringsdynamik, något som bland annat ger stora affärsmöjligheter för näringslivet. Men Timbro har nyligen konstaterat att Sverige istället borde bromsa utvecklingen med alla medel.

Miljöskatter avfärdas och enligt Timbro bör Sverige också akta sig noga för att satsa på klimatåtgärder på hemmaplan. Istället är det andra länder som ska utveckla klimatåtgärder, eftersom det enligt Timbro är mer kostnadseffektivt. En sådan politik skulle hindra Sverige från att bli världsledande på klimatomställning.

Missvisande klimatberäkningar

Låt oss börja med att konstatera att när kostnadseffektivitet räknas ut i klimatekonomiska modeller blir kostnaden för en klimatåtgärd ofta helt missvisande. De ekonomiska modellerna räknar exempelvis inte med vad det kostar att inte vidta åtgärder. Inom EU kostade effekter av klimatförändringarna, exempelvis i form av svårare skogsbränder och kraftigare stormar, mer än 11,5 miljarder euro år 2015. Och kostnaderna fortsätter att öka i takt med temperaturhöjningen. Ju längre vi väntar med att vidta åtgärder, desto högre kommer kostnaderna alltså att bli.

Kraftfulla åtgärder måste införas, som på allvar kommer till rätta med flygets skenande utsläpp, och då är det en dålig början att ta bort ett styrmedel som fungerar.

Självklart ska klimatåtgärder vara så effektiva det bara går. De ska dessutom vara genomförbara och ha goda spridningseffekter. Flyget är ett problemområde i klimatpolitiken, eftersom utsläpp från internationell flygtrafik förväntas fortsätta öka under överskådlig tid. Alltså behövs åtgärder, men det är en utmaning att hitta åtgärder som både är effektiva och genomförbara.

Elflygplan och beskattning

Elflygplan ligger mycket långt fram i tiden, och bioflygfotogen från hållbara källor förväntas inte kunna uppnå omfattande kvantiteter på många år.

Det bästa vore om flygets bidrag till växthuseffekten kunde beskattas direkt, men Chicagokonventionen förbjuder beskattning av flygbränsle, och EU har trots försök inte ens kunnat enas om att flyg mellan länderna bör betala moms.

Flyget inom EU ingår däremot i EU:s utsläppshandel, vilket det också bör göra. Den totala utsläppsbubblan är emellertid för stor, så kompletterande åtgärder för minskade utsläpp krävs, vilket också underlättar de EU-förhandlingar som regelbundet sker för minskad utsläppsbubbla.

Flygskattens fördelar

Flygskatten är effektiv, eftersom den internaliserar en del av flygresans miljökostnad. Ett mer korrekt pris på flygresan ger minskad efterfrågan, som leder till färre förorenande flygavgångar.

Flygskatten är också genomförbar, eftersom svenska politiker själva har rätt och möjlighet att införa och justera den, till skillnad från beskattningen av utsläppen som förhindras av Chicagokonventionen.

Vidare har flygskatten spridningseffekter, eftersom den visar att det går att vara föregångare. Nationella initiativ såsom flygskatter är viktiga för att göra den internationella luftfartsorganisationens förhandlare mer angelägna att enas om ett fungerande internationellt ramverk som hanterar flygets globala klimatpåverkan.

Höjd flygskatt räcker inte

Naturskyddsföreningen anser att flygskatten bör såväl höjas som kompletteras med andra åtgärder, såsom borttagna subventioner, miljöstyrande start- och landningsavgifter och inblandning av hållbara biobränslen. Kraftfulla åtgärder måste införas, som på allvar kommer till rätta med flygets skenande utsläpp, och då är det en dålig början att ta bort ett styrmedel som fungerar.