Myndigheter listar viktiga och oviktiga kraftverk

"En bra början." Så sammanfattar miljöorganisationen Älvräddarnas ordförande Christer Borg den rapport som Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattemyndigheten har tagit fram tillsammans. Rapporten innehåller en lista över de 255 vattenkraftverk i Sverige som genom sin reglerkraft är de allra viktigaste för samhället, totalt står de 255 kraftverken för hela 98 procent av reglerkraften. Därför bör det inte ställas några krav på miljöanpassningsåtgärder på dessa kraftverk, om kraven innebär att reglerkraften försämras, enligt myndigheterna.

– Genom den här klassificeringen tydliggör vi behovet av de viktigaste anläggningarna och deras reglerbidrag. Det är inte minst viktigt i ett kraftsystem som förändras med ökad andel väderberoende elproduktion och där all reglerkapacitet spelar roll, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg, i ett pressmeddelande.

Rapporten ett kvitto

Det finns ett antal kraftverk, 78, som har hamnat i en mellankategori där reglerkraften bör värnas, men inte med samma emfas som i klass ett. Och så finns det klass tre, som omfattar de resterande runt 1700 kraftverken. "Dessa anläggningar har ett så begränsat relativt reglerbidrag, eller inget alls, att det inte bör påverka till exempel vilka miljökvalitetsnormer som sätts enligt vattenförvaltningen." skriver myndigheterna.

– De kommer fram till samma sak som vi brukar säga, de småskaliga kraftverken är inte speciellt betydelsefulla. Den här rapporten är ett kvitto på det, säger Christer Borg till Altinget.

Efterlyser framtidsperspektiv

Att ta hänsyn till samhällsnytta som till exempel reglerkapacitet för elsystemet är en viktig del i processen att genomföra EU:s och Sveriges vattenlagstiftning och fastställa lämpliga åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormer i våra vattendrag.

Havs-och vattenmyndighetens generaldirektör Jakob Granit

Rapportens syfte är att vara ett stöd till länsstyrelserna och vattenmyndigheternas arbete med att bedöma om en vattenförekomst som påverkas av ett kraftverk ska förklaras om ett så kallat kraftigt modifierat vatten, KMV, och i arbetet med att besluta om vattenförekomstens miljökvalitetsnormer.

– Jag håller med om vad alla säger, i de allra största kraftverken kan vi inte göra så mycket. Inte nu. Men det finns ingen ansats framåt i tiden, om sex år, om tio år, om tjugo år. Och hur skapar vi annan reglerkraft? säger Christer Borg.