Mycket ovanligt om torskfiskestopp går igenom

Just nu pågår det intensiva samtal mellan departementen som hanterar fiskerifrågor runt Östersjön.

– Det är ett väldigt känsligt läge. Jag kan inte kommentera något kring hur samtalen går, utöver att jag är optimistisk, säger en förhandlare till Altinget.

Efter flera år av het debatt om tillståndet för flera av fiskbestånden i Östersjön har nämligen ytterligare bränsle kastats in i diskussionerna mellan fiskeministerierna i EU. För första gången har forskarsamarbetet ICES kunnat genomföra de analyser som gör det möjligt att ge hårda rekommendationer för hur fisket av torsk i östra Östersjön bör se ut framöver.

Bestånd ohållbart till minst 2024

Budskapet är tydligt: Beståndet är det lägsta på flera årtionden. Det förväntas ligga under den hållbara gränsen fram till år 2024, till och med vid inget fiske alls. Dessutom har återväxten minskat sedan år 2012. År 2017 beräknades tillväxten vara den lägsta sedan ICES började sina analyser.

Situationen är kritisk och kräver att vi agerar. Sverige följer de vetenskapliga råden och driver på sina grannländer. Vi vill se ett torskfiskestopp redan i år och arbetar för åtgärder för att värna torskens tillgång till föda

Isabella Lövin
Miljö-och klimatminister (MP)

Rådet är därför bland annat nödfiskestopp för all torsk i östra beståndet, samt sänkta kvoter även i det västra beståndet.

ICES råd har fått gehör från Sverige, som är ordförande i samarbetsorganet Baltfish fram till halvårskiftet. Under det senaste mötet mellan de ansvariga departementen förra veckan lades förslaget om att införa ett fiskestopp den 1 juli fram för diskussion och eventuellt beslut.

Kommissionen i startgroparna

Det gick dock inte redan då att nå enighet. Men förespråkarna ger inte upp. De driver fortsatt på för att få med sig länderna på att skicka en signal till EU-kommissionen att ta tag i frågan.

EU-kommissionen sitter nämligen på initiativsrätten till att föreslå nödåtgärderna. Men i praktiken kommer kommissionen inte att lägga fram ett förslag såvida inte Östersjöländerna begär detta.

Kommissionskällor uppger dock till Altinget att de är på tårna, i det fall en beställning kommer.
– Kommissionen tittar aktivt på möjligheterna att vidta nödåtgärder för att ta börja ta itu med denna situation redan 2019. Det finns flera alternativ på bordet som diskuteras, säger en källa till Altinget.

Fiske inte största påfrestningen

Just det att det finns flera alternativ på bordet är centralt. Fisket är nämligen inte den främsta orsaken till att beståndet befinner sig i ett sådant kritiskt tillstånd. Bland annat bidrar bottendöden i delar av lekområdena för torsken till en större påfrestning på bestånden. Detta påpekas också av vissa fiskeintressen, bland annat från Danmark.

Läs mer: Fisket är inte orsaken till det dåliga tillståndet för östtorsken

De politiska förutsättningarna för att komma överens om nödåtgärder är oklara. Det skulle dock bli ett historiskt beslut att införa en nödåtgärd, då det bara vid ett tillfälle tidigare har införts i EU:s vatten.

Nuvarande kvot kritiserad av bransch

Ser man till de tidigare kohandlandet om kvoterna ser det svårt ut. Redan när 2019 års kvoter fastställdes i oktober år 2018 var besvikelsen stor hos flera medlemsländer – och även delar av näringen och miljöorganisationer – över beslutet att endast minska kvoterna med 15 procent.

Läs mer: Kvotbeslut väcker missnöje

ICES hade då rekommenderat en minskning på 40 procent, och fick uppbackning av bland annat de inflytelserika polska och danska fiskeorganisationer.

Läs mer: Föreslagen kvot från kommissionen ifrågasattes av ICES

Bland förhandlare som deltar i samtalen är förhoppningarna stora om att kunna besluta om en nödåtgärd, till och med före halvårsskiftet.

– Det är en stor skillnad på det råd som ICES gav förra året och det som de ger i år, i och med att årets rekommendation baseras på bättre vetenskapligt underlag, säger en förhandlare till Altinget.

"Genuin vilja till förbättringsåtgärder"

Länderna har enligt uppgift jobbat intensivt för att tillhandahålla den data som behövs för att ICES ska få sina modeller att fungera bättre, och det ser därför ut att finnas en genuin vilja till att åtgärda situationen. Men det är inte bara politisk vilja och biologiskt underlag som krävs för att komma till skott, säger en tjänsteman som följer förhandlingarna till Altinget. 
– Det krävs att väldigt många kriterier uppfylls. Inte bara de biologiska och politiska, utan även juridiska krav, så att vi ser till att säkerställa att ett eventuellt beslut om nödåtgärd går rätt till.

Läs mer: Två frågor som delar partierna inför EU:s fiskepolitik