Mycket oklart trots nya eko-regler på plats

Den 21 maj ska mer än fyra års arbete med att få till en nytt regelverk för den ekologiska odlingen vara klappat och klart. Då förväntas nämligen ministerrådet slutligt klubba förordningen, som bland annat har avhandlats i rekordmånga – 18 – triloger mellan lagstiftarna.

Bland annat ska striktare och riskbaserade kontroller längs leveranskedjan, förenklade certifieringsregler och mer gemensamma regler för odlare innanför och utanför EU stärka den ekologiska marknaden, enligt uttalanden från lagstiftarna.

Men hos branschorganisationen Krav är mottagandet mer skeptiskt.
– Jag skulle säga att det fortsatt är oklart vilket mervärde den nya förordningen ger konsumenter, producenter den ekologiska produktionen. Uppsåtet hos kommissionen var säkert gott, men problemet är att utfallet blev en ganska urvattnad kompromiss efter alla års förhandlingar. Men mycket beror också på vilka de slutliga detaljreglerna blir, säger Paula Quintana Fernández till Altinget.

Mycket arbete återstår

Även om vissa principer nu har kunnat fastställas i förordningen, så kvarstår alltså mycket detaljarbete. I delegerade och implementerade akter ska bland annat produktions-, kontroll- och handelsregler fastställas för alla de olika produkterna.

Till viss del handlar det arbetet om att föra över regler från den nuvarande lagstiftningen. Men det är bland annat bara några år innan nya regler år 2021 ska gälla för de unghöns och föräldradjur till höns och kycklingar som ska användas i ekologisk ägg- och kycklingproduktion.

– Sammantaget innebär detta av vi inte har hunnit göra en slutlig analys av utfallet egentligen. För vår del som jobbar på Jordbruksverket så är det tydligt att mycket av de faktiska effekterna för producenter och sedan konsumenter först blir klara i och med detaljregelverket, säger Sara Gabrielsson vid Jordbruksverket till Altinget.

Jag skulle säga att det fortsatt är oklart vilket mervärde den nya förordningen ger

Paula Quintana Fernández
Marknads- och Regelutvecklare, Krav

För svensk del innebär detta att mycket arbete nu drar igång i Jordbruksverkets referensgrupp, där involverade parter ingår. Det är nämligen härifrån som förslag till den svenska positionen främst tas fram.

Det urspungliga målet att helt harmonisera en marknad med många undantag fick kommissionen dock inte igenom. Detta glädjer dock bland annat svenska intressen.
– Vi har gjort bedömningen att branschen behövde flera av dessa undantag för att fortsatt kunna växa, säger Sara Gabrielsson.

Tröskeln till den europeiska marknaden höjs

En av de regelskärpningar som är tydligast är den att utomeuropeiska odlare framöver ska följa samma regler som gäller för europeiska odlare om de ska kunna exportera till unionen. Även om många redan följer standarder liknande den europeiska, så har det tidigare endast varit ”likvärdiga” regler som har krävts.

– Det har tidigare inneburit att olika länder exempelvis har kunnat tillåta andra insatsmedel i odlingen, bara det sammantaget ansetts likvärdigt, eller att de haft olika krav på hur lång omställningsperiod som ska gälla för jordbruksmark och djur, säger Sara Gabrielsson och fortsätter:

– Tanken är nu att det ska bli lättare att jämföra och kontrollera för att exempelvis kunna se eventuella bedrägerier. Eftersom handeln och marknaden har växt väldigt mycket så är det ju också angeläget.

Fortsatt olösta knutar

Parlamentet röstade förra veckan igenom förordningen, som dock informellt redan antogs hos lagstiftarna i juni 2017. Den rekordlånga förhandlingen har kantats av många problem, varav vissa slutligt också fick lösas upp genom att nya regelverk skjutits framåt. Bland annat fick befintliga nordiska odlare fortsatt godkänt för att kunna odla i växtbäddar skilda från marken i växthus fram till år 2030, vilket var en av hjärtefrågorna som dessa länder kämpat sig blodiga för.

Det finns också en öppning för att kommissionen ska föreslå ett fortsatt undantag i en uppföljande rapport år 2026, men Sara Gabrielsson betvivlar att så blir fallet.
– Det är nog ingen som på riktigt tror att det blir tillåtet med avgränsade bäddar även framöver, även om vi hade önskat det.

En annan fråga som inte heller kunde lösas är den om vilka gemensamma gränsvärden som ska gälla för rester av konventionella växtskydds- och gödningsmedel i de ekologiska grödorna. Odlarna ska förvisso vidta ytterligare ansträngar sig för att minimera risken för spridningen. Men nationella nivåer kan fortsatt gälla om medlemsstater inte stoppar andra länders produkter, även om det exporterande landet har högre gränsvärden.
– År 2025 ska kommissionen presentera en rapport för att beskriva hur vi ytterligare kan harmonisera det här mellan länderna, och eventuellt också ett nytt lagförslag. Vi får se om frågan går att lösa då, säger Paula Quintana Fernández vid Krav.

Här kan du läsa den antagna förordningen