M:s nya miljöprofil tror på internationella klimatinsatser

Maria Malmer Stenergard blev ett av de nya namnen när nya partiledaren Ulf Kristersson gjorde en rockad i partiledningen. Med en bakgrund i finans- och skatteutskottet är det just en mer kostnadseffektiv politik som ligger närmast till hands för henne.

– Jag tycker att miljöpolitiken har fått bli ett eget politikområde som inte behandlas på samma sätt som andra områden. Man ställer inte samma krav på ekonomisk effektivitet. Det tror jag att vi måste göra om vi ska lyckas med klimatutmaningen, säger hon till Altinget.

Men även den egna politiken behöver utvärderas i den aspekten, menar Malmer Stenergard. Därför har hon sedan hon tillträdde som talesperson inlett en översyn av den egna politiken.

– Vi tittar på mycket nu. Vi har inlett ett omfattande reformarbete vad gäller vår miljö- och hållbarhetspolicy som vi kommer att landa i någon gång under våren. Vi går in ganska förutsättningslöst och är därför beredda att också ompröva tidigare ställningstaganden.

Är det alltså ganska mycket som kan förändras i er miljö- och klimatpolitik framöver?

Jag tycker inte att Moderaterna har tagit tillräckligt stor plats alls i miljödebatten, det måste bli ändring på det nu

– Ja, det kan absolut förändras mycket. Vi kanske också går in mer på djupet än vad vi gjort tidigare. Det är framför allt viktigt att ta tag i åtgärder för att nå klimatmålen, men också exempelvis att arbeta mer med vattenmiljön, som också är en brådskande punkt.

Varför är det så att ni behöver ompröva er politik?

– Jag tycker inte att vi har tagit tillräckligt stor plats alls i miljödebatten, det måste bli ändring på det nu. Väljarna i dag förväntar sig att alla partier har hållbarhetsfrågan integrerad i alla politikområden, jag tycker inte att det har varit så i Moderaterna, säger Maria Malmer Stenergard och fortsätter:
– Vi måste ta större plats, och det måste börja med att se över vår egen politik. Sen måste jag säga att vår politik redan sticker ut gällande kostnadseffektivitet.

I praktiken innebär detta bland annat att partiet lägger 500 miljoner kronor mer än regeringen på internationella klimatinvesteringar i sin skuggbudget än regeringen, vilket de menar ger ”största nytta per skattekrona”.

– Utsläppen rör sig över gränserna. Dels så tycker jag att vi har en moralisk skyldighet att göra rätt även i andra länder, och sedan är det också så att vi genom att minska utsläppen på annat håll också gynnar Sverige.
Hur ser ni på den kritiken som brukar riktas mot den internationella utsläppshandeln, där det bland annat pekats på att det inte alltid har kunnat visas på att projekten som fått medel har gjort klimatnytta?
– Man måste naturligtvis kontinuerligt följa upp så att det finns en transparens i de här systemen, säger Maria Malmer Stenergard och fortsätter:
– Det är där vi vet att vi får mest ”bang for the buck” just nu. Men vi måste samtidigt utveckla en politik för att möta de krav som vi ställt oss bakom i Miljömålsberedningen för de nationella utsläppen. Där ser vi än så länge ett behov av bland annat forskning och utveckling och satsningar inom transportsektorn.

Anser att Sverige behöver satsa mer på CCS

Moderaterna ställer sig därför bakom både reduktionsplikten och bonus-malus-systemet, även om de har invändningar mot vissa detaljer i förslagen. Men för att ta tag i de andra stora utmaningarna för att få ner bland annat industriutsläppen så föreslår partiet även att investeringarna i att ta fram CCS-teknik utökas. Jämfört med tidigare skuggbudget, som satsade 10 miljoner på området, så utvidgar de nu satsningen till 75 miljoner per år i årets skuggbudget. 

Läs mer Svårigheter när EU ska fånga in utsläppen

– Forskarna i IPCC har slagit fast att de förordar CCS som en metod. Även om det finns skeptiska åsikter om detta i andra partier, bland annat Miljöpartiet, så tror jag att vi måste utgå från verkligheten och konstatera att vi fortfarande har fossil förbränning i industrin, säger Maria Malmer Stenergard och fortsätter:
– Till exempel stålindustrin har som mål att vara utsläppsneutrala till 2050, men vi kan inte vänta tills dess. Utan då måste vi göra så gott vi kan innan dess. 

Krävs tekniksprång för att nå målen

För att nå de målen som partierna enats i inom Miljömålsberedningen så ska utsläppen utanför utsläppshandeln minska med 63 procent fram till 2030. Av dem så får 8 procent uppnås genom kompletterande åtgärder bland annat utomlands. Rådande moderata förslag är långtifrån tillräckliga för att nå dit, erkänner Maria Malmer Stenergard, som dock pekar på att deras forskningssatsning överstiger regeringens.

– Det kommer att kräva tekniksprång, det är därför vi än så länge vill göra vad vi kan för att främja detta genom att satsa mer på forskning och utveckling inom området. Men politiker ska inte gå in och bestämma riktningen för vi har en tendens att satsa fel, så då är det bättre att forskningen själva söker fram lösningarna.

”Moderaterna har lite lämnat walk over i miljödebatten”

Med tanke på den stora utmaningen som klimatfrågan kräver så tycker Maria Malmer Stenergard att det är viktigt att man enats om målen i klimatpolitiken.

– Det är bra, så att det inte bara blir en överbudsdebatt. Det gör att vi kan fokusera på det som är den viktiga frågan, hur vi ska nå målen, säger Maria Malmer Stenergard.

Nu vill hon att partiet ska ta en mer ledande roll i den debatten.
– Hittills har vi lite lämnat walk over i miljödebatten, vilket har gjort att Miljöpartiet och i viss mån Vänsterpartiet har fått definiera politiken. Den har då handlat om att bara satsa så mycket som möjligt utan att ta reda på hur mycket nytta det gör. Det har vi inte råd med.
Så även om det finns flera skiljelinjer i politiken, där Maria Malmer Stenergard exempelvis anser att regeringen delar ut pengar för mycket utan att det finns en tydlig konsekvensbeskrivning av klimatnyttan, så ser hon att det finns fler frågor där hon tror att partierna kan finna gemensamma lösningar.
– Ju mer akut klimathotet är, destu större blir behovet att vi samlas för att få igenom verkningsfulla åtgärder.
Är det något område där du mer specifikt tror att ni kan enas?
– Vi ställer oss exempelvis bakom initativet på att utreda att införa en reduktionplikt även för flyget. För vi måste ta oss an flyget, principen om att förorenaren betalar ska gälla alla transportslag, säger hon.